Två aspekter av det givna tillståndet vi kan komma att befinna oss i finns. Ett är vad Nelson Mandela är den mer kända symbolen för. Jag är en vän av det därför att det är konkret värde när man bygger framåt. Aspekt två är jag också vän av därför det är värde föregripande:
Jazmine: I think you should do a play about what Christmas is really about. Christmas is about how Santa died for our gifts and rose from the dead and moved to the North Pole and because of that, every year Santa comes down to forgive us our sins and give us eternal presents.
Riley: Man, Santa deez nuts! Where was Santa when we was in the hood, huh? Santa ain't showin' nigga no love back then! I didn't ask for much... just rims. Not even the whole car. And what did we get? -Nuttin ! That nigga gon' pay what he owe!
Samma avsnitt diskuterat och refererat i sin helhet på Youtube i Jesus var färgad.
Och inte heller ser jag att de två aspekterna kolliderar särskilt troligt med varandra. Tvärtom är båda alltid realiteter. Det är onödigt att skjuta tomten skarpt men det är passande och korrekt att implementera en kännbar kostnaden för systematisk diskriminering. Att genomföra det i ett jurdiskt imperativt system är att föredra d.v.s. oavsett om riktningen är att det ej bryter mot det befintliga systemets form och innehåll eller att det i sig är riktat skapat för att hantera det. Att mer konkret själv ge sig ut maskerad och misshandla en jultomte är inte bra men ska som ovan ses mer symboliskt.
