Bland de svenska större tidningarna upplever jag Aftonbladet i särklass vara den som i störst andel söker skapa läsarvärde genom att uttrycka vad jag ibland brukar kalla Holy ground där dess potential liksom ibland "energi- och tidskostnad" förstås av det tillsammans med common ground för den flock vi är del av i ett kontext (ex. "gender-flocken", "arbetarklass-flocken", "FN-flocken", "invandrar-flocken", "skribent på Aftonbladet flocken").
Rubriker som Jag är så trött på män som dödar oskyldiga kan skapa en engagerade aktivitet som kan kännas viktig - rent av lite belönande - oavsett om kvinna riktigt arg på männens ständiga förtryckande våldtäkt av kvinnan i diskriminering såväl som pornografisk-reklam vid sidan om den konkreta våldtäktens förslavande av den kvinnliga sexualiteten en man riktigt trött på Aftonbladets alla "snuskiga snipfittor" - trots att troligt aldrig ha träffat dem - som förljuger alla män med breda termer och världsomspännande idé-slutsatser från intresse-intensiva-nyheter.
Detta läsarvärde givet att det är ett upplevt värde balanserande kostnaden är givetvis lika korrekt som något annat. Önskar jag få bra termer och initierade idéer om händelser och nyheter för att optimera uttrycket för mitt eget värde relativt lämplig folk läser jag kanske istället The Economist. Vill jag mer gotta mig i flock-stridens cementerade ideologi-frågor tittar jag på The Game of Thrones för att få samma relativa maktkonflikt upphetsande pornografiskt visualiserad. Eller för det mer verbala spenderar tio minuter på Aftonbladets gender-engagerade krönikörer (för mig toppen av medie-hierarkins makt-vapen - förkroppsligande dess blogg - är när Aftonbladet-flockens kvinnor inte redan sökt uppmärksamheten på deras små-ord mot de värden de tror sig ha att ge en god prediktion av vad man snart nog möter och mycket oftare förr när jag fortfarande av och till drack vin kunde se i helkropp).
Kort förklarade i citatet nedan från del av en abstrakt representation av samband för "frames" påverkande hur den parser för meningstolkning av text refererad i "Conceptual blending" mer praktiskt men lite smalare fungerar med dess viktigaste mest övergripande parse-frame (ex. imperativ när vi söker förändra genom att förändra kognition och tänkande eller utnyttjar abstrakt-värdering i pengar och makt för att få saker att ske, eller do modal uttryckande hur vi ser på världen, våra motiv, skattningar om trolighet m.m., manipulativ när vi mer direkt söker förändra världen t.ex. flyttande en byggkloss). Aktuell del med de omedelbart underliggande finns också sist i bild (klicka för att förstöra den).
COMMON GROUND
Vi förstår common ground enkelt tydligt från företeelsen utterance i text.
Det uttrycker skribentens situations-modell.
Tydligt ex. i en roman förutsätts normalt att vi följt tidigare kapitel, text m.m. för att säkrare tolka vad som skrivs rätt och i fiktion viktigare få ut ett maximerat värde genom identifikation roller , spänning m.m.
Att läsaren upprätthåller en situationsmodell byggd från tidigare uttalande förutsätts.
Desto mer abstrakt d.v.s. giltigt i allt fler situationsmodeller med föga gemensamt mer än kanske en enkel egenskap styrande över en bit av livet så som arbetsplats ju mindre nödvändigt är det att just situationsmodell för pågående (som ett möte) i sig behöver inkludera det när utterance kommer eller görs.
HOLY GROUND
Styrande inlärning är reward.
Common ground utan gemensamma referenssystem värdering är därför inte möjligt.
Vi kan egentligen inte enkelt förstå en fråga utan att dela trivialiserat "engagemang" oavsett för eller emot..
Och som konsekvens undviker vi gärna för ett övergripande kontext (ex. arbetsplats) common ground där irrelevant om än existerande också i Holy ground hos kanske alla personer i arbetsplats-flocken.
Därmed undviks irrelevanta konflikter och värderings-risker.
I en välfungerande flock - och när vi kan anta att makt-ambition ej relevant eller kritiskt relativt risken - kan vi därför alltid förutsätta att uttryck för Holy ground är relevant.
Därav den abnormt normalt helt irrationella kraftiga påverkan dom negativa stereotyperna har.
