Är vad vi avser med ekonomin = ekonomin för en särskild individ i den kortsiktiga tiden är uppgång i dom aktier hon eller han äger bra för ekonomin.
Vi kan reflektera runt det kring svåra mer omdebatterade frågor som stimulans åtgärder:
Stocks higher on hopes for China stimulus | Daily Finance
När vi nu betraktar den större och väldigt aktuella frågor om olika typer av stimulans åtgärder i EU-området vill jag inte försöka ge någon åsikt kring vad som är rätt eller fel men peka på en för svenskt perspektiv viktig frågeställning jag tycker flera svenska tidningar missar att peka på:
- Ska konceptet Euro-bonds jämföras med något är det enda vi har att jämföra med den US dollar under åren som handelsvaluta.
- US dollar var funktionell för att finansiera budget underskott därför att själva efterfrågan på US dollar utanför US var hög.
- USA kunde trycka pengar som folk betalade för.
Om efterfrågan på Eurobonds är stark är konceptet funktionellt utan att någon enskild aktör som ställer upp med garantier förlorar mer pengar än övriga inblandade.
Tvivlar vi på att den riskreduktion Eurobonds tillför för köparen är tillräcklig väsentlig för att skilja ut konceptet jämfört med skuldebrev utställda av ex. Tyskland, Frankrike, Sverige, Japan m.fl. enskilt i omfattning nog att det påverka efterfrågan på dessa möjliggörs konceptet endast genom att marknaden förändras genom att enskilda länder i EU-området ej ställer ut egna skuldebrev utan denna funktion. D.v.s. att du inte köper franska skuldebrev utan funktionen Eurobonds tillför.
Jämför vi nu ex. tyska skuldebrev nu och senare gäller att under denna förutsättning att Eurobonds bör vara mindre efterfrågade under den överskådliga tiden och eventuellt under ett längre tidsperspektiv föreställt mer efterfrågade om tyska statspapper då skulle ha sämre förutsättningar utan denna garantifunktion.
Har vi aktörer utanför EU som ställer ut värdepapper med tillräckligt jämförbar säkerhet d.v.s. de flesta I-länder där händelsen att dessa ej betalar ut är föga trolig handlar det p.s.s. bara om de lånar upp tillräckligt och till vilken ränta.
Är situationen rörande dessa två sidor sådan att Eurobonds ej är tillräckligt trevliga relativt andra behöver ju räntan relativt det skjusteras. För ex. Tyskland handlar då frågeställningen om det relativt att ställa ut egna värdepapper innebär att man behöver betala mer eller mindre i ränta på pengarna.
Hade det bara handlat om detta hade konceptet eventuellt kunnat vara funktionell för Sverige utan att vi förlorar pengar på det. Emellertid är det troligen inte så därför att ett:
- En faktor till som spelar in är om respektive stat garanterar mer eller mindre pengar vettigt normaliserat mot "innevånare" eller BNP eller jämförbart.
- Ju mer pengar man redan garanterar desto större är den relativa om än per lånegivare absoluta risken.
- Påverkande här är om under den överskådliga tiden är troligt att man kommer behöva låna mer eller mindre pengar jämfört med de andra länder som ingår i samma garanti-allians.
Vidare har man en egen valuta som Sverige kommer vi in på det fascinerande området hur garantier för andra länders lån påverkar den egna valutakursen och hur man vettigt ska kunna modellera styrfunktioner på den egna valutan via räntan. Betänk att modeller för räntehöjning och räntesänkning är tämligen rudimentära. Här får vi alltså en till osäkerhetsfaktor i ett system som har till syfte att reducera osäkerhet.
Och i en variant av den sista aspekten är det bara i den perfekta rationella världen som möjlighet att låna pengar till lägre ränta nödvändigtvis är bättre. I den rationella världen lånar man ju pengar inte självklart mer per kostnad för att räntan blir lägre såvida förutsättningarna att förränta pengarna bättre inte ökat. Även om Sverige ev. via eurobonds skulle kunna låna nya-pengar lite billigare är det bara bättre i situationer där behovet av det är självklart nödvändigt om man inte har föreställningen att en mer växande statsskuld är bättre än en stabil sådan.
I Sverige har traditionellt både det borgerliga och socialdemokratiska blocket en relativt likartad syn på det delvis troligt byggd på för båda enstaka katastrof-perioder där man suttit i regeringen. Bildt i ett fascinerande korståg mot valuta-spekulanter ställde till med problem under tiden han satt i regeringen. Socialdemokraterna hade flera perioder där man inte låg i lika akuta problem med konstant lånade pengar till en växande utlandsskuld.
Båda sidornas erfarenhet från det tycks ha konvergerat till för de senaste tio - 15 åren att man mycket ogärna vill vara i situationer där man behöver låna upp pengar för att finansiera statsbudgeten. Särskilt som att Sverige i sådana perioder ofta behöver låna ganska mycket av sådana pengar från utlandet d.v.s. under framtiden efter sådana lån tvingas Sverige betala en "skatt" utan värde som skapar värde i andra delar av världen.
Ska man dock betrakta frågan om Eurobonds väldigt cyniskt tror jag att konceptet är utmärkt för Sverige om det är bättre för oss att Tyskland tvingas betala en relativt nu större "skatt" utan värde. Är Tyskland dock en viktigare export-marknad för oss än konkurrent i andra länder är det kanske dåligt.
Dåligt tror jag också att det är om Sverige på något sätt själva blir involverade i systemet. Argumentet för det har föga med någon föreställningen om vad som är rätt eller fel kring kända faktorer utan därför att systemet ökar osäkerheten. Dels ökar osäkerheten genom vad vi redan berört och vidare därför att fler länder med många fler faktorer blir tydligare påverkande på den svenska ekonomin just näraliggande de få medel Sverige har för att mäta den egna ekonomin relativt omvärlden och via räntan styra den.
Ännu mer cyniskt rörande vår "köpkraft" ska ju betänkas att praktiskt handlar ju saker och ting mindre om BNP m.m. utan också om "effektivitet" och "innovation". Blir en importerad egentligen onödig pryl billig med jämförbar eller en lägre men tillräcklig kvalitet billigare för oss vinner vi på det utan att det alltid blir märkbart i ekonomiska mätmetoder. Ett exempel är den ukulele jag handlade som var importerad från Kina och kostade mig 320 kr. P.s.s. är den grekiska situationen bara dålig för Sverige om vi på något sätt är med och betalar för den. Annars kan den ju rent av vara bra för oss om det blir billigare att semestra där vilket svenskarna ju ofta gör. Från den aspekten är ju hela EU-garanterar konceptet med eller utan Eurobonds sämre för oss därför att det just nu i mindre utsträckning blir billigare för oss i Grekland därför att de "semester-dyrare" länderna Frankrike, Tyskland, Sverige m.fl. lånar ut pengar rabatterat till Grekland så att landet kan behålla euro-valutan.
Ska förluster tas via riktade bidrag i ej humanitära frågor finns andra lösningar Sverige vinner mycket mer på att engagera sig runt. Att i det relativt lilla ställa upp lite relativt extra för världens största ekonomi när de upplever sig lite mer osäkra än vanligt för dem är en sak vi säkert vunnit mer på jämfört med att finansiera Greklands utlandslån.
