Media och forskning i en global värld: Kritiska områden

2010-09-15

I ett allt mer konkurrensutsatt internet där även den förrädiska bokvärlden växer i antal per år trots att vi verkligen hade alla nödvändiga böcker långt tidigare som visat av Bertrand Russell med dennes Västerlandets visdom är det viktigt att våga tänka paketering och läsarnytta.

En av de nöjesbranscher - och i någon mening är allt som publicerar en variant av detta - som kan detta bäst att lära från är Hollywood. Populära filmer inkluderar många "typer" men där relativt få är vad populärvetenskapliga sajter som Nyfiken vital, universitet som Uppsala Universitet eller forskningsinstitut kan använda. Disneys Askungen eller Bolt var båda väldigt bra filmer men de passar inte oss och här går vi igenom några starkare alternativ med praktiska exempel på tillämpning. Här gör vi en fullständig genomgång där vi penetrerar frågorna till djupet och identifierar de områden som attraherar mest pengar och där satsningarna har verklig långsiktighet vilket skapar en trevlig avslappnad arbetsmiljö.

Innehåll

Beskydd mot allt otäckt i rymden kräver miljarder i forskning

Vi har katastrofen som kommer inom 48 timmar och inkluderar en stor bomb eller en meteorit. Det är filmer som alltid åtminstone betalar sig och av och till säljer riktigt bra.

NASA som varit i verksamheten inspirera befolkningen ända sedan tidiga Kalla kriget upptäcker ju också regelbundet stora stenar som är på väg mot jorden eller som redan ska ha träffat oss. Gemensamt för alla sådana är att de kanske kommer träffa oss långt in i framtiden eller det skedde för evigheter sedan.

Vi inser att det är bra att ha NASA kvar givet dessa stenar men om de har fel kring någon av dessa händelser får vi aldrig veta det (för långt in i framtiden och givet avrundningar och beräkningsfel är det inte ens säkert vi i något fall kan se stenarna som missas med annat än teleskop utanför jorden).

Det kan ju vara något också för t.ex. Göteborgs universitet och Uppsala Universitet också? Stora rymdstenar är ju inmutat men varför inte otäckt farliga sporer från rymden? Eller kanske fånga upp detta hot som ser ut att behöva ett engagerat universiteten som behöver några miljarder extra att följa det kontinuerligt:

Chandra Finds Evidence for Stellar Cannibalism
Hur många är dom? Rör dom sig mot vår sol? Finns risk för att solen kommer bli uppäten av en eller flera andra solar? Hur kan vi skydda den? Känns mycket otäckare än stenar.

Att hitta liv ger miljarder i forskningsanslag

Den stora saken är dock att hitta liv i rymden. Problemet med det är att vad vi har tillräckligt nära för att följa är inte miljöer som är särskilt gynnsamma för liv. Enklare liv kan tänkas överleva kortare perioder men även om många andra menar annorlunda tvivlar jag starkt på att de överlever oavsett robusta särskilt länge t.ex. på Lunar eller Mars (där vi ju faktiskt har landat).

Emellertid finns en enklare metod som kan tillämpas för att nå målet: hitta liv i rymden och få stora anslag. Givet att vi besökte månen förorenade vi säkert miljön där och det är mycket möjligt att enklare sådana organismer överlevde och har givet strålning (gamma m.m.) i vissa vinklar kanske inte för höga doser förändrats tillräckligt via mutationer för att inte uppenbart vara cyanobakterier, jästsvampar eller bakterier från jorden längre.

Visst att jag är övertygad om att sådant dör ut förr eller senare men levande små kolonier kan fortfarande finnas runt om sådant man lämnade kvar på månen. Först där får störst värde av det (denna metod antydde jag faktiskt åt någon annan också som hade mycket roligt åt den men vem vet så intresserade gör bäst i att skynda sig - detta har sociala media frontpage potential runt om i hela världen...).

Följande vet jag föga om och jag tror säkert NASA tvättade sin Mars Lander ordentligt innan de skickade iväg den:

Did Viking Mars Landers Find Life's Building Blocks? Missing Piece Inspires New Look at Puzzle

Sedan jag menar det är kolföreningar. Varför skulle det inte förekomma naturligt på Mars? Det är formationer som kräver låg energi i att bildas. Det är dock inget första byggblock till liv lika lite som man kan säga att elektroner eller atomkärnor är det första byggblocket. Eller aminosyror. Det första byggblocket är det enklaste som faktiskt är liv och komplexiteten i skillnad mellan klormetan och diklormetan, och t.ex. RNA är gigantisk:

Klormetan:

Liten bit av ett mRNA (förstadium till RNA):

Liten bit av DNA:

Att skapa liv ger massor av pengar i anslag

Att skapa liv är också alltid bra. Det får stora pengar så fort du visat minsta lilla framsteg oavsett om det är i datorer eller på annat sätt.

Los Alamos som också förutom att vapenforska gör nyttiga saker som att bygga en månnyta i sin källare (vilket jag verkligen inte hoppas kommer orsaka en massa problem för NASA nästa gång de besöker månen givet redan existerande tvivel bland mindre grupper) byggde redan 2008 en dator de "hoppas" ska börja tänka med stora ambitioner:

"On Saturday, Los Alamos researchers used PetaVision to model more than a billion visual neurons surpassing the scale of 1 quadrillion computations a second (a petaflop/s). On Monday scientists used PetaVision to reach a new computing performance record of 1.144 petaflop/s. The achievement throws open the door to eventually achieving human-like cognitive performance in electronic computers. PetaVision only requires single precision arithmetic, whereas the official LINPACK code used to officially verify Roadrunner’s speed uses double precision arithmetic."

Nu tvivlar jag i och för sig på att endast storlek löser det problemet men det är en trevlig detalj i paketering för att få anslagen för något som går att användas till säkert många hundra forskningsprojekt rörande allt från månyta i källaren till annat nyttigt som supernova neutriner förutom de cirka 50% - 60% av forskningen som handlar om vapen (och som kanske är dags att prioritera över mer från till forskning om nya energikällor).

Jag skapade liv flera gånger 2010

Jag har också skapat liv i mitt laboratorium men riktigt genetiskt liv och ingen fjantig stordator al'a 1960-talets B-filmer. Och liv man kan äta och som motverkar den globala uppvärmningen. Det är verkligt värde.

Jag utgick från genetiska sekvenser jag identifierade med enkla ingredienser hittade i livsmedelbutiker och skapade två huvudgrupper med uppsättningar av liv under 2010. Först växter vars liv jag skapade från frön jag köpt:

Min odling av örtkryddor från tidigare av sommaren. I bilden ser vi min nu mycket kända tacosalland som hur många som helst har börjat laga regelbundet.

Dessutom skapade jag levande bröd från torkad jäst vilka lever upp med vatten och näring. Det är liv som jag skapat: svampar.

Mitt liv är bättre än vad tråkiga raketforskare hittat på Mars

Svamparna tillverkar dessutom komplexa kolföreningar som med andra ord ungefär samma sak som MARS-landaren kanske hittade (om de nu inte tog det med sig från jorden) förutom att jag har föreningarna på plats i laboratoriet och inte på MARS.

Varande mindre tråkig än raketforskare - om man ska tro negativa stereotyper - skulle min skapa-liv lösning faktiskt vara möjlighet att använda för att tillverka en annan komplex kolförening av - etanol (även känt i Mexico som gasolina) - emedan den NASA hittade förvisso kan göra dig berusad men också orsakar cancer liksom mycket tidigare än alkohol kognitiva skador.

Ingenting får mer pengar än forskning om otäcka vapen

Ett till alternativ som attraherar enorma pengar till forskning är stora otäcka vapen. Vapenindustrin är enorm och ligger mycket långt framme inom ett antal områden.

Även jag har därför beslutat mig för att röra mig in i detta område och har satt av ett affärsområde i Imperiet Husman.

För att skilja ut mig från vad som redan finns har jag dock riktat in mig på ekologiska och återvinningsbara vapensystem. De är dock korrekt avancerade och har samma förmåga att fatta egna beslut och tänka som de bästa av s.k. intelligenta missiler och robotsystem:

Ett kul modellflygplan från MIT som landar som en fågel och två alternativa lösningar samt ett miljövänligt innovativt vapenkoncept


"Prooth-of-concept drawing".

Jag överväger jag att byta namn på konceptet från ekologiska vapen till biologiska vapen eftersom det senare låter mer korrekt otäckt.

Tiger Killers 7.9 - Storm of Death: Dödar fienden och räddar miljön - En sann hjälte - Och går att äta

Dessutom ser mina ekologiska och miljövänliga vapen - otäcka biologiska vapen - korrekt mycket mer skrämmande ut jämfört med alla vanligt förekommande miljöfarliga vapen.

Jag hoppas också att detta när det tar fart ska ge oss en lösning också på detta miljöproblem där arbetsnamnet är Tiger Killers 7.9 - Storm of Death.

Tiger

Rädda miljön och världen

Från Hollywood har vi också lärt oss att det är bra att rädda världen. Uppsala Universitet har mycket korrekt lyft fram sina insatser på sin hemsida:

52 bidrag till en bättre värld

Och likt magi är de nu rankade som Sveriges bästa universitet:

"Uppsala universitet är Sveriges bästa universitet. Det visar den årliga rankningen från QS TopUniversities. Uppsala universitet har klättrat upp på listan och hamnar nu på plats 62 i världen."

Från: www.uu.se

Visst att många säkert menar att annat spelar in men jag tror deras uppräkning av alla världsnyttiga projekt de gjort var viktig. Det gjorde att folk lade märke till bra saker de gjorde vi gillar alla att folk gör saker som räddar världen och de gör att man ser andra värden tydligare.

Att de inte lyfter fram det tydligare på hemsidan både på svenska och engelska givet att deras verksamhet rörande allt de publicerar på hemsidan i princip kommer ner till att attrahera studenter och forskare respektive anslag. Dessutom vore rimligen en undersida som handlar om Sveriges bästa universitet klokt.

Jag räddar världen och kvinnor i nöd miljövänligt och kostnadseffektivt utan att det negativt inverkar på mitt vapenprogram

Själv räddar jag också värden som beskrivit i mitt lilla projekt för en modell av människans språk vilken jag bedömer är mycket på några års sikt att vi har öppen och fri.

Det är inte självklart att jag klarar att nå fram hela vägen (dock upplever jag att jag nu är ungefär där jag trodde att jag skulle vara vid den här tiden 2011 och det var innan följande publicerades: En enkel "topologisk" modell för att uttrycka dynamik i nätverk där meddelanden passeras) men att jag påbörjade det tycks åtminstone ha stimulerat området allmänt.

Dessutom står jag modigt upp för kvinnor inom matematik och vetenskap. På samma sätt kritiskt för världen.

Synergi Värden mellan att skapa liv och rädda kvinnor

Det är också möjligt att det kan visa sig att synergi värden kan finnas i verksamhetsområde Skapa liv och Rädda kvinnor. Lyckas verksamhetsområde Rädda kvinnor prestera bra kan det vara möjligt att skapa liv på en kontinuerlig basis realiserat utifrån det.

Detta räddar också världen därför att det föds för få barn...

Media och forskning i en ny värld

Hur jag arbetar och satsar är vad jag tror indikerar den väg vi alla behöver gå. Jag har projekt inom alla kritiska områden:

Dessutom som jag diskuterat tidigare har jag börjat studera rymden med moderna IT-system - ett iSpace-tänk - för att kanske starta ett rymdprogram. Jag hittade rent av en stjärna (och det finns miljoner att hitta för alla andra också):

En stjärna föds i absolut skönhet likt en symbol för universums storslagenhet

Mest imponerande är att detta sker miljövänligt och kostnadseffektivt, och utan att kvinnor, tredje världen eller försöksdjur (kanske undantaget enstaka insekter som kommer in i min lägenhet och irriterar mig för intensivt) kom till skada, och utan att det försvagade mitt vapenprogram.

Vi kan rent av se hur själva naturen sträcker ut en hand mot mig i arbetet:

Talgoxe

Hur plötsliga insikter och lösningar uppstår

2010-09-14
Sudden Genius? Andrew Robinson

Newscientiest har den läsvärda artikeln Eureka! How moments of genius happen om kreativitet diskuterad utifrån boken Sudden Genius: Creativity Explored Through Ten Extraordinary Lives (Google Books) av Andrew Robinson.

Jag skrev en kommentar till artikeln som kan vara praktisk att ha kvar här och diskutera vidare:

I for sure have reason to think you and/or the book at least partly got this right:

"it highlights the fact that creative people are complex individuals who focus on their work to the exclusion of all else."

But I didn't quite see in your article how that conclusion was made.

And saying you are partly right I mean the time around such ideas being formed even for a few years under which the thoughts often are highly focused on the subject area many hours per day making the process on the biological neural networks for stabilization of memories and so on working relative total very localized on just that subject area making "random" ideas for example in sleep more likely.

Besides that I am not that sure that many of these extraordinarily persons generally in life "focus on their work to the exclusion of all else." Though it might hold some truth in it :-)"

Jag tror som Robert Weisberg (Temple University) heller inte på några omedvetna tankar som ger upphov till nya idéer och lösningar.

Vad jag tror förklarar de idéer man kan få i sömnen - kanske normalt närmare vaken - eller i plötsliga insikter är hjärnan som utan en färdig karta eller väg förstärker mönster representerade inlärning både vad som är färskt och aktuellt (från dagens tankar och inlärning) respektive gammal kunskap som behöver förstärkas genom att sätta spänning mellan neuroner för att den inte ska "försvinna" (det sker ändå men hålen "fylls igen" vilket gör att korrekthet minskar med tiden).

Detta sker möjligen dygnet runt men det är naturligt att det kan arbeta mer intensivt när vi sover eftersom flödet av nya intryck som behöver utnyttja sådana nätverk är lägre.

Fokuserar vi nu tydligt på ett begränsat område under en period kommer de biologiska neuronnäten relaterade till detta aktiveras mycket mer under detta jämfört med totalt i hjärnan inte minst därför att du studerar ämnet intensivt med få andra intryck.

"Insortering" av nytt relaterat till det från ett stokastiskt eller systematiskt (utan hänsyn till kunskapen) schema kommer då oftare ge träffar mellan olika delar som kan ha värde och som vi missade via medvetna tankar där vi följde en "exakt" väg. När processen pågår lyser kopplingarna upp men utan en plan och ibland upplevs en koppling under detta och det representerar en möjlig idé.

Tittar vi nu på kända exempel när stora upptäckter skett på detta sätt tycks en känsla av att något viktigt insetts upplevas när man tvingas vaken. Det är också vad jag själv kan uppleva när det sker. Troligen är detta bara en mekanism för att flagga att denna process hittat en koppling vi innan inte hade aktiverat i ett nätverk som är allmänt mycket aktiverat (d.v.s. tycks vara väldigt viktig).

Insikt är ingång till ett nytt perspektiv och inte en färdig lösning

Däremot är jag mindre säker på om insikten som då fanns när de vaknade verkligen representerar upptäckten i sig där ju vad personerna refererar till åtminstone i sig inte kan sägas vara det direkt. Ofta är det en visuell bild som får dem att förestå något.

Det är vad jag tror indikerar ett intryck som hjälper oss att gå till ett nytt perspektiv på kunskapen bedömd intressant därför att en eller några träffar givits (under lagring och förstärkning) i sömnen i detta. Givet det och den allmänna insatsen tidigare på ämnet kan detta då leda till en snabb förståelse genom att tänka från det perspektivet.

Fler kvinnor inom teknik och matematik kan ge fler lösningar

Bra att läsa vilket anknyter till detta men rekursivt utåt sett på generationer av människor (eller populationer sett över en längre tid) är Upptäckter bygger på upptäckter.

Av samma anledning kan vi argumentera att vi i forskning gynnas av att ha personer med olika erfarenhet från olika kulturer därför att det uttrycker naturligt fler p.s.s. "irrelevanta" men konstruktiva perspektiv. Därför är det exempelvis viktigt med fler kvinnor inom matematik och teknik som diskuterat i:

Kvinnliga förebilder inom matematik
Kvinnliga förebilder i matematik: Fler sajter kan enkelt skapa värde

Vi står inför stora utmaningar rörande inte minst miljö och trots positiva tecken på utveckling av nya lösningar går saker sammantaget inte bra. Mycket mer krävs i ökad hastighet även om det inte är problem som behöver lösas på ett fåtal år.

Fler inlägg i detta område finns bl.a. via modell av människans språk där flera tidigare färskare inlägg om området på Nyhetsbloggen finns länkade.

Det är bra Youtube inte censurerar för mycket

Jag läste på Technology review (en mycket bra nättidning om vetenskap ägd av MIT) där Christopher Mims pekade på att Google inte tagit bort filmklippen med Pastor Terry Jones i Why Isn't YouTube Following Its Own Rules on Hate Speech?. Till artikeln skrev jag följande kommentar värd att ta med också här för läsarna till Nyhetsbloggen och ha kvar själv.

Att komplettera reflektionen jag skrev på Technology review med är att peka på att Youtube allt mer används av alla aktörer som publicerar videoklipp: privatpersoner, bloggar, nättidningar, TV-kanaler, produktsäljande företag o.s.v. Det gör att man behöver vara väldigt restriktiv med att censurera sådant som håller ett politiskt eller religiöst kontext.

"Being myself interrested in language and how persons communicate things I can see value for me that it can be found on Youtube since it is easy to use for me and the obvious first I would search for it.

Here I doubt I would (if I ever will) check the movie clips if not on Youtube which if I do not might mean I miss some things of importance for the modell I try to create their such as his facial expression, and other cues, of emotions and personality (is feeling happy from it or is he "power high" or is he worried? and so on) might check up on predictions done from text he written and so on.

I myself see little point of not allowing this kind of material on Youtube.

First it would among believers be viewed as a religious issue and providers such as Youtube should best keep their hands of such both due to free speach and more practical cause religious interrested persons tend to go over-excited and over-interpreting such which is a lot of bother.

Also I see no damage from it. What would the damage be? I doubt it convert anyone to burn holly books and the other religious team (the one with coach Allah) will be as irritated anyway.

And if it does no damage why would anyone call for a limitation on free speech? I mean it isn't like we can create a perfect rule set now on what should be published. That have been tried before in history and it never worked good."

Från: Why Isn't YouTube Following Its Own Rules on Hate Speech? (där jag är hanshusman för övriga kommentar o.s.v.)

Jag föreslog dem också i en annan kommentar att göra något liknande vårt projekt för att lyfta fram kvinnliga förebilder (i How Fast Are We Mutating?). Den kommentarer liksom flera förslag på hur nättidningar, bloggar m.m. kan lyfta fram kvinnliga förebilder för att kompensera för den negativa stereotyper byggd av myten att kvinnor har sämre förutsättningar att prestera i matematik kan hanteras diskuterades längre i Kvinnliga förebilder i matematik: Fler sajter kan enkelt skapa värde.

Att lyfta fram kvinnliga förebilder kanske inte just ger mer trafik eller fler annonsörer (vilken produkt skulle de sälja?) men det tar heller inte enormt med tid och är vad som helt säkert har värde: positiva stereotyper motverkar negativa stereotyper avseende påverkan på "arbetsminne" (jämför med Växelverkan mellan påverkan respektive överföring information med fysiskt arbete) Ju fler som gör det desto större blir den effekten.

En enkel "topologisk" modell för att uttrycka dynamik i nätverk där meddelanden passeras

2010-09-13

Det är kanske ingen detalj som egentligen är ny i detta (kan dock vara det men svårt för mig att avgöra säkert) men när jag började titta idag på Dmitri Krioukov med flera gjort men jag blev oerhört imponerad:

Hyperbolic geometry of complex networks (PDF) | En bra sammanfattad och föredömligt enkel presention
Hyperbolic mapping of complex networks (PPT) | En till bra sammanfattning i form av en presentation

Och själva artikeln där jag bara tittat lite på den första i Nature (och lite på den från 2009) men presentationerna ovan förklarar tror jag tillräckligt principen för vem som helst som inte är specifikt intresserad eller tänker försöka tillämpa det.

Hyperbolic Geometry of Complex Networks
Nature Communications 1 , Article number: 62 doi:10.1038/ncomms1063

Hyperbolic geometry of complex networks
Phys. Rev. E 82, 036106 (2010)

Curvature and temperature of complex networks (PDF)
PHYSICAL REVIEW E 80, 035101 R 2009

Följande presentation av Gabriel H. Tucci vid Bell Systems kan också vara läsvärd avseende en del av det matematiska konceptet:

Hyperbolic metric spaces and their applications to large complex real world networks II (PDF)

Att ta samband, metoder, kunskap m.m. och sätta samman till något som kan ha praktiskt värde är svårt nog och sker mycket mer sällan inom forskning än de flesta föreställer sig. Ofta dokumenteras detaljer gång på gång utan att antingen en ny förståelse eller ett nytt verktyg kommer.

Detta om det är vad jag tror det är det också något mer. Det är en demonstration av hur en princip kan göras tillräckligt enkel för att tillämpas där jag tror det kan skapa värde inom många andra områden där idéen tas upp där det viktiga just är att man uttryckt det enkelt och tydligt.

Växelverkan mellan påverkan respektive överföring information med fysiskt arbete

Tittar man länge på ett perspektiv blir det ofta ett elegant arbete men däri ligger också en risk att man kanske generaliserar för mycket. Det tror jag inte att de gör för det samband de tittat på men en sak att tänka på när man tittar på sådant här att vi har vad vi kan se som växelverkan mellan två former "energi" (eller kanske bättre uttryckt entropy rate för fysiskt energi respektive information).

Låt oss jämföra eftersom nu Nyhetsbloggen är för media med produkttester för tidningar. Sådana har jag skrivit mängder av när jag skrev åt IDG några år från 1999 till kanske 2004 - 2005:

  • Man gör en insats i personlig energi för att skriva den. Det förbrukar energi som förbränns via metabolism.
  • Resultatet är information som trycks. Det når läsarna varav kanske några har värde av den men vi antar här för att göra det enkelt att ingen läser testet (vilket givetvis skulle vara underligt).
  • Leverantören är dock nöjda med att testet är positivt och vill att potentiella kunder ska läsa det. De köper därför 1000 särtryck för en summa pengar.
  • Denna information fördelar de bland potentiella kunder vid konferenser, när de åker runt och säljer produkten o.s.v. De förbrukar energi och pengar för det men det sprider information.

Vi kan se att deras insats i mer konkret energi gör det möjligt för information att få verkan även om vi antar att ingen av tidningsläsarna lade märke till det.

Detta samband är ganska självklart men en dimension i detta man lätt missar är att även om ingen läsare av tidningen läste produkttestet fick informationen påverkan på leverantören.

Vill vi se en extrempunkt är den enda påverkan att de ser ett försäljningsargument. Emellertid kan lika reell påverkan vara att det också uppmuntrar dem därför att någon extern de hyser respekt för har sett värde i deras produkt. Är det ett säg innovativt företag ska påverkan av det inte underskattas där det förändrar hur de agerar mot kunderna och ger dem ökad energi att sälja mer.

När vi betraktar modellen eller sambanden Dmitri Krioukov betraktar man ett nätverk där det är givet att kommunikationen sker med konstanta parametrar d.v.s. vad den direkt säger inverkan inte.

Detta gäller också det exempel man ger i en av presentationer där folk fick i uppgift att skicka ett kedjebrev till några vänner med målet att nå en mitt man inte vet den exakta vägen till. Där vet vi ju också att om du får ett sådant kedjebrev kommer vad som inverkar på om det skickas vidare hur det är skrivet, om mottagaren är full, aldrig använt internet tidigare, saknar spam-filtrering o.s.v.

Därmed ska jag absolut inte säga att sambanden för denna typ av påverkan och jämförbart kommer se särskilt mycket annorlunda ut än delar av dom här formlerna eller att rate scaling skiljer sig enormt (skulle man däremot titta på biologiska enheter i gemensam "locomotion" t.ex. fåglar i flykt kan detta nog hålla ganska approximativt även om det förenklar för mycket för människor - jfr sport-kravaller eller revolution - därför när människor är i sådant finns typiskt enstaka enheter som skriker och påverkar och det kan när det sker riktat ha påverkan förutom sambanden).

Samband jag och många andra kanske kan ha nytta av

Oavsett vilket kan jag inte komma ihåg senast när det blev en så positiv överraskning att se efter att läst pressmeddelandet vad de hade gjort. Här ser jag värde jag kan använda och jag tror det kan gälla många andra också där det inte alls bara gäller internet utan många andra områden när meddelanden passeras i nätverk med så att säga en välkänd "dynamik" (även om modifikationer kan vara nödvändiga).

Jag föreställer mig att jag helt säkert kan använda det för att uttrycka organisationer om än modifierat avseende modellen diskuterad bl.a. här och samlat i Nulägesstatus: Modell av människans språk.

Där har jag många samband för vissa perspektiv där jag räknar med att samband från informationsanalys m.m. anpassat och sammansatt kan komma att uttrycka det med vettigt praktiskt värde - förhoppningsvis - tillsammans med statistikkällor. För som en approximativ översiktsbild där dynamiken i organisationen via bl.a. den typ av påverkan som diskuterades för produkttester är känd eller kan approximeras är dock en enkel praktisk modell som detta vad jag egentligen inte sett tidigare (även om jag heller ännu inte sökt efter det systematiskt även dock ska sägas att vi har liknande saker både inom krypteringsanalysen och fysiken även om en aning för komplext för att kännas motiverande att använda).

Rörande sådant som intresserar mig personligen hör detta till det mest intressanta att jag sett i år och kanske 2009 också. Och det just därför att det tycks än så länge i alla fall vara gjort enkelt och ändå med ett praktiskt värde (visst att jag kan ta fel här dock tills man rört vid det själv).

Strängteorin är filosofi eller möjligen nöjesindustri tills någon hittat ett värde eller något att mäta

Sådant här är lika värdefullt - och oftast mer värdefullt - än t.ex. hitta en ny idé om fysiklagar där som för strängteorin nya artiklar, konferenser och fler forskarna ständigt tycks krävas trots att ingen ens kan föreställa sig en metod för att verifiera något av teorin och ännu mindre se ett praktiskt värde (kan man varken mäta eller tillämpa det förutom att skapa information som säkert förnöjer andra fysiker men roar föga andra är det filosofi eller religion, eller om det roar många nöjesindustri).

Bra forskning - som det Dmitri Krioukov gjort - är sådant vi många andra har nytta av och kan bygga saker men gärna slipper att göra själva och troligen aldrig hade gjort mer än möjligen för några enstaka personer eller företag. Det är vad som skapar framåtskridande och tillväxt.

Kvinnliga förebilder inom matematik

Följande inlägg är återpublicerat från Kvinnliga förebilder inom matematik på Nyfiken vital bloggen. Det är en bra uppföljning till Våldtäkt och misshandel motverkas via kunskap om fördomar, Kvinnliga förebilder för få i Wikipedia och Att lyfta fram kvinnliga förebilder på Nyhetsbloggen i kronologisk ordning.

Projektet för att placera ut kvinnliga förebilder inom vetenskap i Nyfiken vital är som vi skrev långsiktigt där antalet ökar kontinuerligt i lugn takt. Det är vad som är nödvändigt givet att det inte är vad som direkt lär betala sig via ökade annonsintäkter eller trafik.

Det initierades som en reaktion på det problem forskning om kvinnor och matematik indikerade där själva myten att kvinnor är sämre i matematik minskar kvinnors förutsättningar att prestera i matematik (se t.ex. Kvinnor är lika bra i matematik och I matematik har kvinnor intellektuellt samma förutsättningar i Nyfiken vital). Där effekten dessutom är kortsiktigt verkande på arbetsminne.

Positiva stereotyper är vad som kan placera skadeverkningar av negativa stereotyper. Givet att projektet föddes ur den problematik forskningen om kvinnor och matematik indikerade var det lite olyckligt att vi inte började med kvinnliga förebilder inom just matematik.

Där har dock de två första nu placerats ut och fler kommer givetvis tillkomma över tiden där ju projektet kommer fortgå kontinuerligt så länge nu Nyfiken vital finns kvar på samma sätt som idag.

I Matematik för en bättre värld har vi nu Maria Gaetana Agnesi (1718 - 1799). Förutom faktarutan skrev jag ett program till GNU Octave för att illustrera The Witch of Agnesi vilket är en kurva hon "upptäckte". Det finns att hitta i:

www.nyfikenvital.org/files/Octave/agnesi.m

Jag tog dock inte med det nu därför att det känns som jag gjorde något fel i programmet. Vid ett senare tillfälle kan det dock passa för en till faktaruta med henne där The Witch of Agnesi diskuteras istället för hennes bok Analytical Institutions.

I artikeln Statistiska funktioner i GNU Octave togs den betydligt äldre Hypatia från 400-talet med. Dessutom diskuterades nyplatonismen som hon var vid tiden en viktig ledargestalt inom vilket kan ha föranlett att hon mördades av en kristen mobb 415 e.v.t.

Dessutom togs ett citat av Socrates Scholasticus med på uppslagssidan om GNU Octave där han refererar till Hypatia.

Huvudsidan för kvinnliga förebilder byggdes också ut med de första två externa länkarna som går till:

Alphabetical Index of Women Mathematicians (Agnes Scott College)
Kvinnliga matematiker (Uppsala Universitet)

Den första listar några historiska kvinnliga matematiker (listan är inte på något sätt komplett och vår uppslagssida kommer behöva kompletteras med fler liknande resurser) medan den andra är en databas över nu verkande kvinnliga matematiker relaterade till Sverige.