Vi behöver göra mer

När man försöker värdera systematisk skada på mänskligheten är vad som får uppmärksamhet stora katastrofer nu emedan övrigt är vad "kommande generationer" ska hantera och hör till vad som diskuteras istället för att hanteras.

Vissa problem kan dock både vara så svåra att de orsakar skada nu och konkret hotar hela vår framtid men ligger utanför vad som både hanteras och vad vad vi sannolikt kommer klara av att hantera. Här tänkte jag beröra ett par av dessa där jag av samma anledningar till att de är problematiska att hantera väljer att dokumentera det här.

Först behöver vi vara tydliga med vad kommande generationer just nu i värsta fall innebär. Det behöver inte vara så längre att det handlar om imaginära generationer längre in i framtiden utan det kan vara generationerna som föds nu och är upp till tio år som kommer ta eller tar en stor del av skadan där den kan tänkas vara fortsatt växande efter det.

Den idéen är för mig osmaklig där jag har svårt att förstå idéen men att ha en gemensam samhällsstruktur om inte denna först och främst ser till att de barn som föds och är födda får det bra. Vi behöver inse att det både är ett enormt ansvar att föda barn och ta ansvar för någon annan och lika mycket att kollektivt ansvar för hela samhället inte minst rörande de miljöföreningar vi sprider ut där barn är känsligare inte minst rörande neurologisk utveckling.

Jag kan inte med säkerhet bedöma sannolikheten för den värsta farhågan rörande linjära kombinationer vilken jag troligen avstår från att skriva men jag är mycket välunderrättad där jag har professionellt skrivit forskningsnyheter nu sedan 1999 först för IDG och nu för det mediahuset jag själv äger stora delar av.

Det finns en oro för att vissa områden inte ser särskilt bra ut oavsett om det är Sverige, Tyskland, England eller USA där jag inte vågar bedöma utanför det även om jag hör bra från Japan och Kina också.

Det är möjligt att vi har en tillsatts eller troligare i bästa fall ett miljögift men i absolut värsta fall och ingenting direkt pekar på det en kombination av flera i sig säkra ämnen som tillsammans metaboliseras till ett skadligt ämne där samtliga av dessa är okända (ingenting konkret finns som indikerar att det är en kombination av "ofarliga ämnen") vi använt sedan ganska länge som orsakar autistiska störningar.

Det behöver absolut inte vara en linjär kombination där vissa mer välkända ökar risken eller helt okända där andra i sig ofarliga utlöser värre problem och om så är fallet kan det mycket väl vara att det praktiskt inte är mycket vi kan göra åt det både därför att det är svårt att identifiera och även när så sker dröjer det för länge för att få det förbjudet.

Problemet här är att sådant är abnormt svårt av självklara skäl att identifiera därför att symptomen kommer lågt senare och om det är något som drabbar en hel population är det mycket svårt. Även där vi vet att skadorna orsakas som för bly och bisfenol-A där de är stora men mindre än problematiken vi möter här är det ändå svårt att uppnå förändring.

Det handlar inte så mycket om ett odokumenterad tillsats (eller sannolikt som vi alla tror en kombination av flera vanliga ämnen där vektorn är okänd) orsakar fler fall autism. Autism handlar delvis om ärftliga anlag där sådant troligt precis precis som depression, ADHD m.m. orsakas av ett flertal arvsanlag där yttre faktorer kan utlösa problemet. Många av dessa problem är besläktade i funktion för flera ärftligt och för lika många bevisat och troligen fler på andra plan men där tidsvektorn är längre då autism är det tidigaste som ses.

Vidare gäller att regioner där sambandet börjar ses inte bara är typiska västerländska vilket skulle ha oroat mindre utan hör om än sämre miljömässigt än Sverige till dom som prioriterat mer än andra. De är i en positiv rörelse till det bättre men problemet i kort tidsvektor är i tillväxt.

Det kan mycket väl vara ärftlig påverkan på föräldragenerationen nu vilket ännu inte undersökts men det kan också var aatt vi har ett okänt miljögift vi betraktar som säkert och inte alls ser och är i ökad användning.

Det finns gjort i detta område men det större som har publicerats är fortfarande:

Autism har ökat åtta gånger pga föroreningar

Detta är en risk att ta på första allvar. Det är att ta på allvar också i Sverige inte minst givet att linjära samband mellan olika ämnen kan ha betydelse där både svenska vuxna och barn bär på höga nivåer (inte minst jämfört med Kalifornien där vi ligger högre i våra storstäderna) av bly vilket dokumenterat orsakar besläktade skador.

Bly är mycket väl vad som kan orsaka känsligheten men det gäller också flera andra ämnen och sådant är inte lokaliserat särskilt till autism utan autism är vad som märks först därför att det "bryter" ut synligt mycket tidigare i statistiken. Jämför gärna med:

Barns intellektuella utveckling skadas av i Sverige vanliga luftföroreningar

Vad är då risken med detta? Autism liksom depression, neurologiska skador m.m. är mycket olyckligt. Risken som först och främst måste beaktas när problem når dessa nivåer vi nu är på väg mot eller redan befinner oss i där endast realiseringen återstår är dock inte dessa. De är olyckliga - och här givet att vi redan ser de först realiserade där övriga kommer senare är vi väldigt sent ute - men de är inte den risken vi först måste ta hand om.

Det handlar först och främst om allmänna men inte lika väldigt tydliggjorda allmänna skador på nervsystemet hos större populationer - vissa menar att vi redan ser detta men det är ingenting som går att föra i bevis - där i sig begränsade skador under särskilda omständigheter så som stress (t.ex. en krock i en bilkö, en personlig trageri) eller dylikt kan tänkas utlösa underligt beteende så som okontrollerad aggressivitet, självmord och troligt initialt de första 10 åren betydande kostnader för stigande sjukskrivningar i depression.

Att peka på sådana risker givet där debatten ligger kan tyckas orealistiskt eller närmast löjligt men samtidigt har jag åtminstone nu gjort det och jag vet att det är föga vi kan göra åt detta här där vi nu befinner oss i tiden där förbud även om mot välkänt skadliga ämnen kan ta tio år och där skador redan orsakats och fortsätter orsakas mer på växande barn liksom oss i övriga.

Jag tror också för att vara helt härligt att det här spelet har vi förlorat därför vi ser inte faktorn och jag tror inte vi kommer identifiera den. Vi kan komma behöva tänka om hur saker ska hanteras nu framöver där vi behöver se till att ha redundans inom polis och sjukvård och en mer genomtänkt reslians i samhällsstruktur i ett turbulent samhälle.

Det innebär absolut inte att ge upp utan det hnndlar istället att i ett samhälle där vi kan se detta problem men det inte hanteras behöver vi alla börja tänka till om hur vi ska hantera skadorna av det när det börjar realiseras i större skada än nu. Här är det också så att det är bra om folk tänker för givet att sker inte hanteras. Det kommer inte innebära samhällets undergång men det kan bli problematisk och om inte är det underbart men samtidigt är det här i värsta fall farligt.

Brittiska sjungande robotar är sociala

Idéen att koppla sång och social förmåga tillsammans kan säkert ha värde givet att inlärning av tidsfönster i sekvenser styr förståelse av en aspekt av musik.

Idéen med sjungande robotar är också så härligt brittisk även om forskningen tycks ha en bit att gå innan vi kommer se lösningar motsvarande denna: En kul idé om en ny annonstjänst.

Hela forskningssatsningen Interdisciplinary Centre for Computer Music Research (ICCMR) gör och också samtliga av associerade satsningar är överhuvudtaget mycket imponerande:

• Prestera både forskning med mer konkreta praktiska värden och bygger en allmän teoretisk grund.
• Resultatet tycks goda i förhållande till vad det kostar både jämfört med Sverige och USA.
• Det berör flera områden som alla har värde för praktiska tillämpningar respektive utbildning.

Här liksom många andra gånger de senaste åren när det gäller UK imponeras jag av hur skickligt projekt för att finansiera forskning klarar att väga mellan alla av dessa värden på ett sätt där ingen del vägs ner utan stort värde tas ut i alla områden. Detta utan det ofta normala enorma slöseriet som tycks öka för varje år som går.

En satsning som idé liknar mycket vi i Sverige brukar göra är Welcome Trust (om de satsat pengar hos Plymouth University vet jag dock inte) men som skiljer sig just i att man bättre klarat att optimera alla dessa områden. Att säga att de har lång erfarenhet är inte försöka se vad orsaken är där det är mer meningsfullt att se:

• Kontrollmekanismer.
• Kreativitet i hur samlade konceptuella satsningar hittas.
• Breda kontakter utåt.
• Mycket mindre av den sammanblandning där rådgivare av olika slag är associerade med institutioner där man gör satsningar som vi ser gång på gång i Sverige.

Det sista är givetvis vad som kan tyckas svårare att hantera i ett litet land men gör man satsningar med enorma summor finns ingen anledning att inte hantera sådant med utländska rådgivare för att få separation.

En sak sådan separation skulle för hindra är finansiering av forskning där färdiga bättre gjorda resultat redan finns publicerade om än gjorda i andra länder. Det är vad vi har exempel på här där det föga förvånande aldrig så vitt jag vet (säkert p.g.a. att man kastar bort onödiga år) praktiskt realiserade värden i näringsliv. Ett sådant område är musik men vi har också en mängd exempel på projekt hos universiteten redan medicin och hälsa där bokstavligen tiotals ibland mer än 100 studier redan finns publicerade där man kan föreställa sig att doktoranderna lika bra bättre får sin utbildning i att följa upp mer meningsfulla projekt. Kanske är ett delproblem just här idéen om att publicera artiklar i svenska journaler även när det inte specifikt berör svenska förhållanden. Vi glömmer ändå så lätt bort omvärlden utan att sådant behövs.

Hur jag stimulerar min kreativitet just nu

Nu har jag kommit igång bra med att arbeta min idé om modell för språket vidare där jag realiserar den mer riktat initialt mot kreativitet. En innehållsförteckning där genomarbetade koncept samlas finns: Människans kreativitet och språk.

Att känna på samband själv i upplevelse känner jag är viktigt och ger ökad förståelse än att bara läsa forskningen. Både därför och för att stimulera arbetet allmänt liksom humör prioriterar jag därför att mata min egen kreativitet.

Just nu gör jag det via följande (detta varierar mellan metoder och realiseringar vilket jag också tror är viktigt):

1. Nya upplevelser av konst via både en färsk tidning om huvudsakligen visuell design samt två mycket äldre motsvarande tidningar.

2. Dessutom friskar jag upp matematiken rörande differential ekvationer och lösningar av system av funktioner. Det är en aning tidigt men ger både impulser som skiljer sig från vardagen men som ändå är vad man även om några år sedan lade ett fåtal år på att lära sig.

3. Vad som jag upplever kan ge snabbast effekt förutom att besöka ett konstmuseum med konst från väldigt annorlunda kulturer (t.ex. en egyptisk utställning) är trumman jag inhandlade.

Den har också diskuterats utifrån språket och vad jag laborerar med i förståelse av det i två artiklar varav denna troligt intresserar fler och har med effekten på kreativitet att göra kombinerat med att läsa om exotiska annorlunda kulturer:

Trumma och schamanism för att nå trance

Det är en afrikansk talande trumma som användes i delar av Afrika för att kommunicera över långa avstånd. Dessa kan efterlikna talat språk (beroende på språkfamilj) mycket nära och dess musik regleras via två membran samt uppspända linor. Det är ett mycket avancerat musikinstrument som i sin enkelhet i konstruktion imponerar mer på mig än många senare.

4. Att agera kreativt på kort tid utan stress är vad som kan stimulera kreativiteten samlat. Därför lagar jag mat på två minuter där jag också översatt det till en artikelserie där vi har t.ex. Recept på 2 minuter: Blodpudding.

Ett till exempel är denna tacosallad.

Den teoretiska grundet för detta är ganska komplex men från innehållsförteckning i sektionen rörande tid förstås detta från första artikeln tillsammans med sektionen Högre hastigheten gör dig glad, energisk och kreativ i Musik skapar energi med förstärkta känslor.

Odling av färska örter hjälper till med den kreativa matlagningen...

5. Blommor har planterats och kommer komplettera den visuella stimulansen av örterna. Dessa har precis kommit upp och vad som planterats är blomman för dagen. Blomman för dagen ger en mängd blommor och med olika fröer i massor av skilda färger och mönster. De är oerhört effektiva för att för-blommiga en balkong därför att skapar blommor på smala små "lianer" så att en stor yta kan täckas med blommor från en liten kruka.

Vid den här tiden på året kommer de snabbt och direkt gå till blomning.

6. För att stimulera hjärnan en aning köpte jag ett litet men komplicerat pussel för tror jag 19 kr på Clas Ohlsson.

Exakt vad det föreställer vet jag inte men det kan vara något DNA-relaterat vilket ju är vårt grundläggande språk som alla andra bygger på.

Dessutom köpte jag en lykta för att försköna balkongen där jag kreativitets matar hjärnan. Den kan ha kostat 29 kr i samma butik.

Ett mer samlat perspektiv av min balkong från några dagar sedan:

Google borde optimera sin forskningsfinansiering till enorma värden istället för det lilla om än trevliga

Det är givetvis beundransvärt för ett större företag att prioritera en del resurser på att skapa ett långsiktigt värde för alla genom att finansiera forskning.

Sådant är också vad som bäst sker internationellt för ett internationellt företag. För Google är det särskilt viktigt därför att det i sådan stor utsträckning påverkas av hur de betraktas i många länder. Här kanske en del tidigare uttalanden rörande t.ex. utbyggnad av bredband av Schmidt var en aning icke-optimalt formulerade för de internationella läsarna.

Här har vi nu ett exempel på ett internationellt forskningsinitiativ från Google vilket säkert balanseras saker och ting elegant samtidigt som förhoppningsvis skicklig kompetens associeras till företaget:

Google PhD Fellowships go international

Vad jag som intresserad av forskning och människans framsteg tycker dock att det är väldigt tråkigt att man inte berättar mer om projekten. Jag tror säkert det verkligen skulle motivera varje forskare om de fick lite synlighet i en egen bloggpostning på Googles forskningsblogg där de får berätta om sitt projekt och vad det syftar till.

Genom det skapar Google ett optimerat omedelbart värde av forskningsprojektet:

• Det visar bättre upp satsningen.
• Det roar oss läsare.
• Forskarna blir motiverade.
• Fler forskare blir intresserade av möjligheten inför framtiden (att synas för forskare värderas idag mycket mer av dem än för säg bara fem år sedan).

Kanske kan man göra det i tema också där man exempelvis hanterar tänket rörande naturliga språk samlat tillsammans med att Google också berättar om egna satsningar i R & D, teknikområden man anser kritiska o.s.v. Givetvis inte på nivån att man ger information som är känslig rörande algoritmer och tekniska lösningar men konkret intressant.

Varför inte transformera kompetensen att visa upp t.ex. hur ett litet naturligt språk kan definieras och analyseras via öppna API:er. Det tror jag säkert massor av IT-studenter runt om i världen skulle fascineras av och stärka Googles möjligheter till att rekrytera. Området är ju en väsentlig del både av utbildning systemtuveckling och civilingenjörsprogrammen. På systemgrenen på Teknisk fysik läste vi t.ex. totalt kanske 10 poäng kompilator teknik och dessutom gissningsvis 20 poäng statistik, samt mer relevant mönsterigenkänning, bildanalys, stokastiska processor, simulering, informationssäkerhet o.s.v. Detta är därför ett område som skär med så mycket.

Gör Google detta elegant kan jag säkert tänka mig att många universitet utnyttjar det som en grund tillsammans med API:er till att skapa laborationer för studenterna. När jag hanterade laborationerna för algoritmer och datastruktur hade det verkligen varit ett enormt värde. Det skapar en bro mellan teoretiska fundament och erfarenhet av en verklig praktisk värd där den begränsade tid man har undervisande hindrar att utveckla något lika värdet full begränsat av antal studenter man når. Jag vet också att detta är ett område där universiteten kan vinna på bättre ramverk.

Hade jag varit Google skulle jag ta fram enkla API:er för åtminstone:

• Göra både statistisk och syntaktisk mönsterigenkänning i definierade språk t.ex. reducerade naturliga.
• Definiera formella språk.
• Göra statistisk analys av sagda språk.

På ett både enkelt och komplett sätt med tydliga steg för steg beskrivningar i hur de används och integreras med exempelvis Perl, C (och C++ implicit), Matlab o.s.v.

Tillsammans skulle det ge Google starka brohuvuden på nivåer inget IT-företag tidigare sett i den internationella universitetsvärlden levererande enorma värden i kompetens långsiktigt.

Kontoret utomhus

Nu har jag transformerat hela kontoret till balkongen. Det är behagligt svalt - åtminstone under natten - och man får en välbehövlig närhet till naturen om än endast via statsduvorna och örtträdgården.

Samtidigt kan jag inte uppleva annat än att för särskilda former av arbeten ger det mycket mer. Att se insikten t.ex. hur ett samband mellan entropi sedd som information i t.ex. en tidning översätter till entropi sedd som energi i hjärnan kanske är vad man lättare kan hitta en approximation för i en mer kreativ miljö.