Nyfiken vital 2010 - Koncept för en nättidning

När man under ett uppdateringsprojekt i en period där impulser kommer från allt samtidigt i och utanför arbetet och man samlar tankarna för att föra samman och se verktyg och hitta en helhet kan man se klart utan att direkt exakt kunna uttrycka det.

Ofta är det också så att när man klarat att uttrycka något i en enkel bild blir allt renare och klarare. Det är vad man såg innan ändå har det blivit utsökt enkelt.

Nedan har vi just det redaktionella konceptet för Nyfiken vital uttryckt i en enkel bild:

Här ser vi magin i att när vi arbetar hårt med uppdateringen och sett från fem år i olika områden, tänkt och slutligen uttryckt i ord och bild är vad som alltid var tydligt nu klarare likt en linje som sträcker sig utan tvekan om var punkterna ligger:

• Nyfiken vital 2012 - Idé och Vision

Det samlade konceptet är Nyfiken vitals media intelligens. Media intelligensen tar in uppgifter och en redaktionell mänskligt intelligent bedömning sker alltid fast med det kraftfulla stöd modeller och verktyg för att följa och se samband ger där förändring alltid ses och det skapar det större värdet för läsarna i entydigt definierande mängder.

Kanske tänker Folkpartiets Camilla Lindberg rätt rörande Wikileaks

När vi betraktar följande uttalande i IDG kanske Folkpartiets Camilla Lindberg tänker rätt:

Folkpartist välkomnar Wikileaks till Sverige

Det genom att hög juridisk skyddsnivå precis som hon pekar på också är en implicit trygghet för kommersiella aktörer.

Viktigare tror jag dock att allt motsvarande detta där förvisso ett värde skapas genom free speach men som kanske korrekt för området i mycket är just språkliga uttryck och därmed praktiskt egentligen mer oproblematiska än enstaka i en övergångsperiod uttrycker utan att det har alls någon praktisk betydelse också ett värde mer allmänt för Sverige.

Det värdet jag avser då ligger utanför mer ev. direkt associerat till "free speach" och hosting och mer utifrån den allmänna rörelser det skapar där Sverige syns. Givet nu att en tillfredsställande skyddsnivå finns för Wikileaks i Sverige i turbulensen vi haft i media ger det Sverige en god och positiv synlighet bland alla möjliga aktörer som innan knappt visste att landet fanns.

Det kan tänkas beröra även annat bara genom att man följer vad som används och ser annat som finns och även om det givetvis inte är några enorma värden ska vi ha klart för oss att Sverige lägger tämligen substansiella pengar på att skapa motsvarande synlighet (förutom riktade insatser inom PR i nationem där resultat är mer lätta att mäta).

Sedan ska man visst ha klart för sig att saker inte behöver bli bara en glad dag i solen. Aktörer och jag avser nu inte alls DOD eller DHS som många är kan jag uppleva överdrivet paranoida kring utan sådana som inte löper risk att ställas inför ansvar vad de gör d.v.s. diktaturer. Sådant som Wikileaks är inte bara en mer allmän möjlighet utan verktyg som när de existerar likaväl kan komma att utnyttjas riktat och i så fall om potten är stor kommer de andra ner på det.

Sådant ens när ev. problem uppstår behöver nu inte vara något negativt för svenskt näringsliv där det uppmärksammar riskerar som realiserade i andra situationer skulle kunna skapa konkreta problem där det mer påtagligt betyder något.

Ungdomsproblemet tycks kräva att hederliga kommunanställda ska teknik-trakasseras

Nu har vi återigen barn och ungdomar som ställer till med problem för hederliga kommunarbetare som försöker göra något bra för dem:

"Sveriges elever lever stora delar av sina liv på nätet. De mejlar, chattar och googlar. De byter Youtube-länkar via Facebook, lyssnar på musik via Spotify och läser kändisarnas bloggar.

För att lärare över huvud taget ska fatta vad som pågår i elevernas huvud måste de vara ute på internet."

Från: En dator per lärare - ett självklart vallöfte | IDG

Vad säger SACO/SR och TCO om det här egentligen? Ska verkligen lärarna tvingas ut på nätet? Vem här den här Martin Appell som tvingar på dem sin otäcka teknokrati där trevliga humanistiska ämnen, medmänsklighet och latin "praktiskt nog" glömts bort.

Appell var kommer latinet in?

Jag hade respekt för mina lärare när jag gick i skolan. Jag kom ihåg hur vi arbetade med COMPIS i högstadiet. Vad tog nu den satsningen vägen? Det var en bra och hederlig svensk dator - inte sådant Appell vill ge lärarna där folk "chattar" istället för att arbeta (är "chatta" ens ett ord - inte i Nordisk familjebok i alla fall) och annat onyttigt - som klarade mer än dagens dator har förmåga till. Det gick rent av att flytta ord och saker vi tangentbordet. Vi löste problem med COMPIS. Skrev inläsningsfrågor till proven. "Mejlar" och "chattar" var sådant vi gjorde på fritiden med svältande barn i Afrika.

Och förutom att vara på nätet finns någon idé om vad de ska ha datorn till? Några idéer gavs nu i:

Matematik för en bättre värld

Men det låter ju givet det här som fria fantasier när nu lärarna som en gravt IT och teknik eftersatt arbetsgrupp knappt vet vad internet är.

Ny url till Google Realtime

Google Realtime har fått en ny URL:

Google Realtime

Jag sökte ett par gånger förr efter den lätt osäker på vad den hette och hittade den då inte vilket säkert kommer fungera bättre. Det är tror jag den enda Google tjänst som jag inte enkelt kunnat hitta via Google webbsökning men då försökte jag två gånger kanske.

En lätt men onödigt obalans i Google

När man betraktar Googles algoritmer är den nuvarande situationen på alla sätt bra på de flesta sätt. Den fångar värde i innehåll liksom också att en entitet gör en ansträngning för sitt innehåll att synas där vi kan jämföra med som diskuterades av mig i Ett ramverk med fyra ben. I båda fallen och det kombinerat jämförbart diskuterat för citat här i Nyfiken vital ger en god grund.

Hur man sedan möter detta d.v.s. hur enskilda entiteter - motsvarande i min modell symboler i språket - rör sig, hur de förstärks av andra symboler och deras entropi bakåt i tiden - och om vi vill anstränga oss mer deras entropi i en enskild artikeltext - är en annan fråga.

Jag ser ingen anledning till att länkar tillsammans med artikeltext inte är en bra lösning för det. Det är vad vi använder för att uttrycka detta. På samma sätt finns inget hinder att ta precis vad som helst som uttrycker människans relationer och beskrivning av saker för samma sak. Människans språk och hierarkier är alltid de samma.

Problemet om vi här väljer att räkna bort länkar som avviker från riktlinjer är tror jag inte så mycket externa länkar en fråga om värdering så mycket som interna länkar bäst ska värderas.

Uttrycker dessa samma sak som övrigt finns här föga problem givet att man har kontextuell skalning av entitetens typ - tex. ett aggressivt diskussionsforum - men nu är det sällan så saker fungerar utan de interna länkarna hanteras ofta relativt totala mängden antingen enligt:

1. Via maskinell mjukvara som föreslår ofta mer eller mindre irrelevanta interna länkar som delar någon trivial likhet. Det är det vanliga för våra stora tidningar (den grundläggande problemet gissar jag).

2. Är taggar eller jämförbart

Problemet är att det stor rytmen och är meningslöst att värdera utanför trivial skalning därmed skapas också indirekt en uppenbar optimering där vi kan skära bort värdet av interna länkar allmänt ordentligt (d.v.s. mest uppenbart märkbart via att en extern länk nu värderas signifikant mer men det är egentligen inte poängen här) genom att större webbsajter som sammantaget tar upp större delar av utrymmet där det skulle ha värderas ändå hade värderats föga.

Problemet är att om man nu ev. gjorde detta (där vi ju haft entiteter som skalat sig onormalt i storlek där jag föreställer jag mig att om entropi inte hanteras i hastighet utan utan detta att viss problematik kan ha funnits) tror jag att det inte så mycket skapande en obalans som att en kanske kvarstår i ett mindre underområde. Det motsvarande område där vana för kombination av försäljning i fysisk person och utnyttjande av nätet finns. Givetvis bör den obalans återspeglas sig antar i större tidningar och ev. mer då jag nog tror sådant propagerar kanske.

Detta är dock en strunt sak. Sökresultaten har inte försämrats på många år via något problem som reder ut sig riktigt störande. I övrigt att bedöma kvaliteten är svårt utan användarstatistik men känns ungefär som det alltid gjort när det fungerat bra men längre än vanligen för säg fyra år sedan. D.v.s. vi har väldigt bra sökresultat just nu.

Det är dock ändå lätt intressant då den hängt kvar några år och gissningsvis ligger den i sofistikerad nätverkssäljning som kanske egentligen inte har med nätet att göra och för att vara ärlig tror jag inte den uttrycker något problem för någon. Ändå tror jag nog (jag följer nu inte annat än en väldigt liten del av saker och kanske är det en obalans där lösningen på den ger om man prövar möjlighet till bättre sökresultat allmänt) interna länkar på större sajter ska värderas upp något kanske skalat mot externa länkar redaktionella per artikel där hög kvalitet i dessa ökar upp värderingen av interna länkar därför att det då indikerar att sådant hanteras redaktionellt. Det är en optimering som gissningsvis när man ser över det fångar t.ex. specialiserade entiteter i allt från patientföreningar, över sådant som Nyfiken vital till våra statliga satsningar i informationsmaterial om forskning och hälsa där föga använder det meningslösa sättet att länka internt.

Vidare om vi nu tittar som här på hur "energi" uttrycks har vi vad som sker just nu när det korrekt värderas mer - explicit eller implicit t.ex. via startsidor o.s.v. - ansträngning av enskilda "symboler" (d.v.s. här mer syftande på en hungrig bloggare som tipsar sajter o.s.v.) m.m. Men ett annat sätt är att rekursivt också se symbolen representerade texten där denna motsvarar investerad energi där vi också kan få ut exakt samma sak som övrigt genom att uttrycka "energin" också utifrån denna d.v.s. mäta ansträngning motsvarande energin för den. Det är nu mer beräkningsintensivt men är ett sätt att göra stickprov för att hantera enligt tidigare.

Låt oss nu betrakta fallet att energi uttrycks via publicering. Uppenbara sätt för det är ju hastighet för nyheter, bloggpostning o.s.v. Men antar vi att vi t.ex. har ett nätverk för direktförsäljning i trianglar som samlar motivation (t.ex. "särtryck") för deltagarna och uttrycker det normalt otillåtet i andra format men där det aldrig noteras av någon mer än nätverket och Google därför att det uttrycks på "annat sätt" och är vad som används direkt finns ett möjligt problem också. Detta är dock ingenting som har med den lätta obalans jag sett ett par år och diskuterats men är värd att peka på.

IDG om Facebooks problem

IDG skrev en nyhet om Facebooks problem bäst beskrivet tidigare i Storlek är ansvar men Facebook är bara farliga. Det som är mindre tydligt för de flesta användarna och antagligen de flesta andra där de som inte för mig av en intressant detalj där de när de haft problem och inte "svarat på Facebook Like" stört designen på kommersiella sajter på sådant sätt att det stört Google Adsense (där Facebook placerad längst ner dykt upp i högermarginalen vill i sig är direkt udda).

Från det ser jag inget tecken alls på att det är något DoS-angrepp. Det är ingenting annat bedömt från detta än att de fått utökad läst allt mer senaste månaden vidrörande vad de klarar av att hantera. Problemet är bara Facebook som inte har en lösning där de sett till att de kan köpa CPU och bandbredd flexibelt.

Att lyfta fram kvinnliga förebilder

Apropå vad jag skrev i Kvinnliga förebilder för få i Wikipedia och Våldtäkt och misshandel motverkas via kunskap om fördomar realiserade jag ett koncept som jag är säker på allmänt har värde här där kvinnliga föredömen lyfts fram via följande lösning på Nyfiken vital:

Kvinnliga förebilder inom vetenskap i Nyfiken vital

Det är här givetvis en lösning där värdet kommer byggas upp under flera år men rörande just information som används som referens är det den metod som fungerar och tror jag kan vara bättre en enskilda större insatser därför att kvalitet i varje enskilt fall blir högre.

Värdet är här också själva idéen som blir större om den skulle bli vanligare.

Vi kan här också notera att konceptet skiljer sig från att göra det i riktat i artiklar där det då är för de som läser just det vilket inte behöver vara målgruppen d.v.s. personer som just kan gynnas av att se att t.ex. kvinnliga förebilder inom matematik finns (det är knappast de som reflekterat över behovet som är den viktigare målgruppen givet att det går att hitta dessa själv).

Kul och illustrativ regel för grafer MIT visade för "stjärnor" och "cirklar"

Det här pressmeddelandet från MIT om en studie publicerad i IEEE Transactions on Signal Processing (Learning Gaussian Tree Models: Analysis of Error Exponents and Extremal Structures (PDF)) gjord vid MIT av Tan är både som vi kommer se illustrativt och kul:

"In an article published this spring in IEEE Transactions on Signal Processing The researchers demonstrated that trees with a “star” pattern — in which one central node is connected to all the others — are the hardest to recognize; their shape can’t be inferred without lots of data. Suppose, for instance, that the central node represents asthma, and 100 other nodes represent all the factors that can contribute to it. If the computer system looks at 100 data samples, each one could imply a different predictor of asthma. It might require tens of thousands of samples before the system could reliably conclude which factors have stronger correlations than others."

Från: Sizing samples - Many scientific disciplines use computers to infer patterns in data. But how much data is enough to ensure that the inferences are right? | MIT.edu

Först kan vi konstatera att även om det inte är uppenbart för mig hur man kan bevisa det här (och jag nöjde mig med att läsa pressmeddelandet) är det på sätt vis uppenbart. Oavsett om som här rent av värderar vikter i mönsterigenkänning kommer stjärnan ändå ner till att vi gör saker motsvarande en i sänder som i exemplet längre ned (där dock hjärnan gör motsvarande arbete men utan att jag annat behöver göra än att försöka hjälpa det på traven).

Det som är komiskt med det här är att detta kan vara det mönster vi själva upplever är enklast eller mest uppenbart när vi vill förklara saker. Vad som kan vara förklaringen till det är att mönstret bär mycket mindre information eller mening jämfört med mer "komplexa" grafer. Det är lättare och trevligare åtminstone initialt för vår hjärnans perceptiva nätverk (vilka är de delar vi troligen mer kan jämföra med neuronnät även om jag är tveksam till att det är riktigt samma sak praktiskt) där det helt enkelt är en mindre sak att komma att tänka på och hålla i huvudet.

Genom att stjärnan bär mindre mening kommer den också lösa uppgiften sämre. Den kan inte uttrycka något lika smart.

Vi kan illustrera sambandet praktiskt via det intelligens-pussel jag köpte på Clas Ohlsson 22 juli och skrev om runt algoritmer för att lösa det "optimerat".

Pusslet kostade 19 kr på Clas Ohlson. Det fanns också fler varianter men jag köpte endast detta och valde det därför att jag tyckte det var ett intressant mönster.

Här kan vi antingen göra en cirkel eller en stjärna och om inte exakt samma sak (enklare samband här) jämfört med när vi är vikter och söker mönster i data kommer det ner till samma sak där här cirkeln är bättre än stjärnan. Eller som jag förklarade det:

"Av bitarna i pusslet är en bit speciell och skiljer sig från samtliga övriga. Vad som är speciellt med den är att den har två blåa symboler. Ingen annan bit har två symboler i samma färg.

Denna bit har lägre entropi än övriga därför att den reducerar antalet möjligheter som finns kvar. Att börja med en bit som t.ex. har alla färger kan verka bra därför att det håller möjligheter öppna men det är falskt. Vi vill reducera antalet möjliga kvarstående kombinationer och antal bitar.

Att reducera antalet kombinationer kan resultera i att vi inte kan gå vidare men detta är omöjligt för den första biten. När vi börjar kan vi placera vilken som helst bit var som helst på brädet utan att det kan innebära att vi inte kommer kunna lösa pusslet.

Börjar vi med denna bit har vi direkt reducerat rymden för problemet enormt jämfört med vilken annan bit som helst.

På samma sätt ska vi placera den vid en kant. Teoretiskt reducerar det däremot inte rymden men praktiskt för oss blir den mindre och det utan att ha begränsat lösningsrymden därför att vi ännu kan flytta denna och en eller flera bitar vi ansluter till den horisontellt eller vertikalt.

I bilden nedan såg vi att biten placerades i högre nedre hörnet. Där försvinner två sidor på biten som inte behöver beaktas samtidigt som den inte lika lätt glider i väg på brädet."

Från: Pussel med 8 bitar för högre IQ

Här är det åtminstone en övertygelse jag bär och många andra att sambanden för entropi både rörande information (Shannon) och energi är tämligen allmänna i universum. Det innebär givetvis inte att det nödvändigtvis innebär att man kan lösa särskilt många problem med man kan åtminstone mäta saker med Shannons entropi (se A Mathematical Theory of Communication (PDF) för Shannons artikel från 1948 som publicerades i The Bell System Technical Journal).

Entropi för information respektive energi

Ska vi försöka förklara eller inse skillnaden mellan Shannons entropi och entropi för energi (där ju båda formlerna kan variera en del) är det åtminstone för mig svårare och vad jag av och till funderat på kanske mest senaste sex månaderna. När jag e-postade Hong (som gjorde studien nyligen publicerad i PLoS One - Uncertainty Compensation in Human Attention: Evidence from Response Times and Fixation Durations (PDF) jag diskuterade i Mycket större värde i ett forskningsprojekt vid Uppsala Universitets än normalt) med några frågor rörande hans studie uttryckte han sig på följande sätt vilket väl illustrerar likheten i formlerna:

"For the second question… The primary difference between energy entropy (Boltzmann) and the Shannon is actually only the base of the logarithm used to calculate it. Entropy, Shannon or otherwise is fundamentally an issue of the number degrees of freedom, as defined from the classical mechanics standpoint (given by the entropy = k log w, w being the number of ways the particles are configured in space). The study (Hong & Beck) in PLOS One is very similar to Danielle Bassett’s work. Really what Bassett is showing is an entropy/information-based description of the structures of neural networks (biological and man-made). Our data mirror that by using entropy as the basis for describing the behavior generated by these underlying neural networks."

Det säger oss (eller mig särskilt men jag aldrig riktigt funnit fysikens formler den för mig mest illustrativa vägen för att förstå universum, naturen eller livsmedelsbutikens moms) egentligen inte så mycket om vad likheten egentligen här. Nyligen uttryckte jag ett sätt kanske möjligt att se på det så här:

"Här roade jag mig dock med att göra samma sak mer filosofiskt för vad i universum vi kan uppleva:

• Båda typerna av entropi uttrycker troligen egenskaper som ligger mer i universum och oss själva och är allmänna för "allt".
• Hur vi uttrycker dem påverkas dock av oss själva.

Därför såg jag det som meningsfullt att faktiskt uttrycka vad respektive entropi motsvarar i vår omedelbara värld:

• Språk uttrycker givetvis entropi enligt Shannon.
• Vad vi säger och skriver kan vi se som en karta eller en instruktion hur vi skulle kunna förändra omvärlden om vi är tillräckligt motiverade och börjar realisera den.
• I detta fall investerar vi energi som flyttas om och vi får ett uttryck i entropi sett som energi.

Språk säger vad vi kan göra eller har gjort. Det bär i sig inte energi entropi men dess Shannon entropi går att översätta till energi entropi när vi realiserar det."

Vi kan också se det som potentiellt rekurisvt rörande tror jag alla samband. Där samband vi har för språk och entropi minus energikostnaden (vilken kan variera t.ex. beroende av om du lider av depression i ögonblicket eller är trött) utan för i hjärnan kommer ner exakt samma relationer för populationer av människor precis som organisation i hjärnan på ett företag, Twitter, mellan tidningar (ovanför enskilda medarbetare), städer eller hela länder o.s.v.

Det innebär dock inte att vi alltid väljer de mest effektiva metoderna själva och ibland så vitt jag kan se mycket sämre än vad vår hjärna gör. Därför kan man se exempelvis för organisationer som har dåligt gjorda hierarkier att de har för "dyr" (inte just i ekonomisk mening där vi kanske istället kan se det som att medarbetare, organisationer o.s.v. skapar små vågar som färdas ut där de kan samverka med varandra) kommunikation i företaget kan hamna i stjärnor och cirklar eller enklast och mest korrekt helt enkelt är ett onödigt kostsamt avstånd (d.v.s. inte "kulturellt avstånd" där begreppet och andra från min modell grundläggande väldigt enkelt sammanfattades i första inlägget från: Nulägesstatus: Modell av människans språk samt där vi även har Människans kreativitet och språk där längre artiklar kan nås).

Dessutom är du över-mätt och förslöad skapar du inte tillräckligt med energi oavsett om vi betraktar information eller fysisk värld för att något ska hända alls. D.v.s. vad jag uttryckte så här kring innovationer till stora äldre organisationer där det för mer pengar är viktigt att hålla dem hungriga:

"Därmed inte sagt att jag tror på att vräka in en massa pengar i sådant här bara för att möjligt värde finns. För mig tycks det sällan som det ger särskilt mycket i som här områden med mycket stora potentiella värden där det är mycket viktigare om man just söker kommersiella företag (vilket givetvis regering m.m. normalt vill se) att personerna är hungriga och inte sitter och fokuserar på att organisationer, konferenser, möten på innovationsskapelsefabriken (eller vad du statliga projekt eller motsvarande i sådant här för ögonblicket kallas), styrelsen på universitetet o.s.v. Särskilt är det för mycket pengar gör det entiteter tunga och slöa där mindre pengar och en lättare snabb styrka kan prestera mycket mer där mindre tid slösas på vad som konkret saknar betydelse vilket man helt säkert ska vara mer observant på när det gäller universitet."

Sedan är visst motsatsen möjligt också om du slagits hungrig länge men rörande just det enklast att antingen gå fram, bak eller frysa vet jag inte om man egentligen tappar särskilt mycket på även om man inte ska försöka avgöra det själv.

Vidare där vi för våra tänkar till Harvard University under denna prövningens tid för dem går det givetvis att t.ex. bli över-hungrig på motsatt sätt ungefär som kaffe för att publicera studier eller bli övertränad på ett språk och se samband som inte finns.

Mycket större värde i ett forskningsprojekt vid Uppsala Universitets än normalt

Här har vi nu ett vad jag bedömer som nytt område vid Uppsala Universitet när jag gick igenom deras pressmeddelanden från senaste året (vilket säkert inte speglar allt man gör) som har potential att leda till konkreta världen:

Rekordstort anslag till forskning om datoriserade system (2010-01-13]) | Uppsala Universitet

Vi kan konstatera att de liksom övriga svenska universitet av och till ger ifrån sig nya företag (se t.ex. Quality. Innovation. Future. Området (och därför ev. projektet) kan vi dock ha mycket större potentiell möjlighet än vad som oftast är fallet för jämförbart därför att:

1. Praktiska tillämpningar finns inom medicinteknik vilket är en mycket stor bransch som omsätter ordentliga pengar.

2. Mer "kortsiktigt" och vad jag antar att projektet berör finns helt säkert ett antal applikationer rörande mätning på patienter där precis som man indirekt pekar på inarbetade teorier och tillämpningar finns inom signalbehandling att "översätta över" där jag ser flera möjligheter som bör gå att realisera relativt tidigt samtidigt som det kan ha möjlighet att vara en typ standardutrustning som används under många år.

3. Mer allmänt gäller att även om signalbehandling har haft utrymme inom medicin sedan länge t.ex. för att mäta exempelvis hjärtfrekvens och aktivitet i hjärnan är när det gäller åtminstone hjärnan tillämpningar av teorier tillämpade inom andra områden eftersatta och det gäller också mycket dyr utrustning (vilket kanske inte är just det område som är främst intressant här där kommersiella aktörer redan arbetar på detta och där riktade lösningar publicerats).

Att mäta detta är vad signalbehandling är som gjort för och genom att föra samman två vetenskapsgrenar kan det skapa fler värden än man räknat med därför att man inte sett möjligheter respektive behov av lösningar som finns (jämför med vad som diskuterats i inläggen samlade i Nulägesstatus: Modell av människans språk).

4. Ser vi det mer generellt har vi delvis enkla sammanband mellan informationsteori (eller signalbehandling, mönsterigenkänning o.s.v. beroende på hur man ser på det eller kallar det). Vi har t.ex. ett färskt exempel på det i Hongs (Indiana University) studie:

Uncertainty Compensation in Human Attention: Evidence from Response Times and Fixation Durations | PLoS One
DOI: 10.1371/journal.pone.0011461 S. Lee Hong1 och Melissa R. Beck,
2010.

Vi kan också jämföra det med studien Bassets (University of California Santa Barbara) gjorde publicerad i PLoS Computational Biology, 2009 (Efficient physical embedding of topologically complex information processing networks in brains and computer circuits) där jag skrev följande som del av en forskningsnyhet:

"För människans hjärna (B) gäller Rent's regel när sambandet mellan vit materia (motsvarar antalet anslutningar mellan noder) och grå materia (motsvarar antalet beräknande enheter d.v.s. noder). Orsaken tros vara att evolutionen optimerat åtgång av energi mot beräkningskraft."

Från: Likheter mellan datorchips, människans hjärna och maskars nervsystem

Här har vi två exempel på studier där entropi uttrycks i två perspektiv på sätt som både möjliggör mer allmänna och tillämpningsnära modeller vilket Hong sammanfattade bättre för mig:

"For the second question… The primary difference between energy entropy (Boltzmann) and the Shannon is actually only the base of the logarithm used to calculate it. Entropy, Shannon or otherwise is fundamentally an issue of the number degrees of freedom, as defined from the classical mechanics standpoint (given by the entropy = k log w, w being the number of ways the particles are configured in space). The study (Hong & Beck) in PLOS One is very similar to Danielle Bassett’s work. Really what Bassett is showing is an entropy/information-based description of the structures of neural networks (biological and man-made). Our data mirror that by using entropy as the basis for describing the behavior generated by these underlying neural networks."

Enkla modeller som här helt säkert går att skapa har många möjliga praktiska tillämpningar även när de p.s.s. som det här projekt vid UU som diskuterades sannolikt är väldigt avgränsade. Områden är t.ex. dataspel, kontroller av elektronik (mobiltelefoner m.m.) med gester, anpassning av musik, ljud m.m. för känslomässig påverkan, analys av text (tidningar m.m.) för direkt anpassning, mer meningsfull indexering av data o.s.v.

Därmed inte sagt att jag tror på att vräka in en massa pengar i sådant här bara för att möjligt värde finns. För mig tycks det sällan som det ger särskilt mycket i som här områden med mycket stora potentiella värden där det är mycket viktigare om man just söker kommersiella företag (vilket givetvis regering m.m. normalt vill se) att personerna är hungriga och inte sitter och fokuserar på att organisationer, konferenser, möten på innovationsskapelsefabriken (eller vad du statliga projekt eller motsvarande i sådant här för ögonblicket kallas), styrelsen på universitetet o.s.v. Särskilt är det för mycket pengar gör det entiteter tunga och slöa där mindre pengar och en lättare snabb styrka kan prestera mycket mer där mindre tid slösas på vad som konkret saknar betydelse vilket man helt säkert ska vara mer observant på när det gäller universitet.

Dock skulle man se att området tycks leverera i en hastighet där det vore möjligt hinna prestera mer övergripande kommersiellt där det är oavsett värde är lätt tappa allt värde trots stora investeringar om man inte är snabb är det vettigt att investera mer verkliga pengar för att skapa något.

Vad som dock är obegripligt för mig här är varför EU har verksamhet där de delar ut småsummor. Rimligen kostar det ordentligt i allmän infrastruktur. I EU finns 500 miljoner innevånare. Det tycks vettigt att de fokuserar sådant här på stora mer gemensamma projekt. Projekt på den här storleksordningen kan rimligen enskilda länder hantera själva.

Att värdera alternativa hypoteser med ACH

Att bedöma skilda hypoteser när vi inte uteslutande kan utgå från befintlig statistik mer automatiskt d.v.s. ett moment av bedömning finns där vi lätt missar saker är problematiskt. En väg för att undvika det är att standardisera "enklare" moment i processen för att reducera bort enkla möjligheter så långt som är möjligt. När alternativ minskar i antal blir det också lättare för oss att fokusera på de alternativ som kräver vår resurser för bedömning.

Det finns många metoder, system m.m. för att göra det varav de flesta som skulle ha nytta av att arbeta på detta sätt typiskt inte gör det eller arbetar med väldigt manuella väldigt dåliga metoder. Ett alternativ vi nu har vi i öppen källkod är ACH och som precis som angivet är vad en del amerikanska myndigheter använt troligen huvudsakligen inom DHS (och där utvecklad i CIA):

competinghypotheses.org

Precis som Burton som utvecklande ramverket skriver på hemsidan är media en entitet som kan ha nytta av ACH:

"Sources often contradict each other. As evidence and testimonies mount up, the situation becomes more and more complex. ACH can help guide you toward the leads that truly matter, and away from those that don't."

Det viktigaste värdet associerat till ACH är inte värdet metodiken i sig kan ha utan den allmänna strategi det indikerar att man inte sitter och ruvar på koncept i onödan där större värde kan skapas av att de är allmänt tillgängliga. Vi har också ett utmärkt exempel på det (och som jag menar representerar en förändring) med som CIA nyligen publicerade:

Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA)

Nu är det dock inte ett 1-1 korrelerat i den mening att CIA publicerat ACH men vi kan här ändå kanske se det som en ny strategi som tillämpas.

Det innebär heller ingen skada att göra denna typ av metoder allmänt tillgängliga samtidigt som de kan skapa nytta för kommersiella företag och därigenom stimulera t.ex. tillväxt.

Dessutom i en komplex värld med allt större befolkning och snabbare kommunikation ligger det värde i att sprida den här typen av metoder framför allt till media därför att det kan upptäcka problem och risken (terrorism och allt möjligt) som man själv missar t.ex. på grund av designfixering i säkerhetsfrågor och därigenom reducerar man risker.

Vi tänka som att DHS reducerar har ett enormt antal medarbetare (hur många kommer jag inte ihåg men det är troligen närmare 200 000 om man inkluderar alla). För att hantera en stor organisation standardiserar man vilket har värde men det medför just också designfixering även om enklare informationsdelning också kan ge värden. Detta är ett sätt att minska denna risk därför att det ökar chansen för att problem upptäcks externt och därigenom sätter om ev. likriktning samtidigt som dessa metoder i sig knappast representerar en risk för designfixering (så länge man inte tror att de ser mer än vad de faktiskt gör).

Det är positivt att se till att fler bra analysverktyg och vägar att betrakta information är publikt tillgängligt. Jag har gjort samma argument tidigare också här rörande många verktyg från Google där några av möjligheter som finns från dem och andra aktörer på nätet finns samlade i:

Business intelligence

Att betrakta informationskällor för valet 2010 utifrån förändring och storlek

Betraktar vi organisationer allmänt rörande hur vi agerar liksom information kan vi ta olika perspektiv när vi bedömer dem där det också verkar troligt att vi allmänt vill ha många olika.

Tittar vi på information i samband med valet är ett uppenbart sätt att se på det utifrån association till partier. En viss morgontidning kanske är associerad med parti A medan en grupp bloggar ligger närmare parti B.

Vi kan också vilket p.s.s. är allmänt (att se genom att det är ett perspektiv vi ofta refererar till i olika sammang) betrakta entiteter utifrån storlek. SVT är t.ex enormt gigantiskt stora medan enskilda bloggar är små organisationer.

Mer sällan beaktat men det perspektiv jag personligen oftast bäst predikterar framtiden är hastighet inom ett fält d.v.s. förändring. Det behöver inte peka ut exakt vad förändringen är men kan indikera att man ska titta vidare.

Det innebär inte att alla informationskällor bäst är av typ som speglar det där vi vill ha båda typerna och också bör beakta båda när vi betraktar något. Vi kan här också se att det också speglar både små och stora organisationer där vi t.ex. bland små har Urban L's www.val-2010.se emedan större inriktade saknas om de inte är av nyhetstyp.

Att större saknas som är statiska (inte i den mening att de inte förändras men där det inte sker kontinuerligt där vi kan se detta som uppslagsböcker, ordlistor m.m.) till sin natur är normalt där sådana för en övergående händelse endast (med en del undantag givetvis) dyker upp som kontext av något befintligt i den mening att de får betydelse och når folk. Det samma gäller inte mindre organisationer därför att de har lättare att skapa förändringshastighet.

Vi kan ställa Urbans webbsida i relation till DN:s och Aftonbladets:

www.dn.se/nyheter/valet2010/
www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010

Där denna är av "nyhetstyp" d.v.s. visar en hastighet över kontinuerlig tid och dessutom är av typen stor organisation.

Både större organisationer av snabb och statistik typ kan vara mer känsliga för allmänna förändringar där över längre tid systematisk kan tappa betydelse. Ett möjligt exempel på det är förr välkända:

www.dmoz.org

Vilken möjligen fortfarande kan ha viss betydelse i lokaliserade punkter men huvudsakligen är marginaliserat.

Wikipedia som har drag av båda typerna är dock mer anpassningsbar:

sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Sverige_2010

Nyhetskaraktären (d.v.s. mer förändringsnära) som också finns där gör i sig att de lättare påverkas av omvärlden och därför anpassar sig lättare. De tar värden av båda sidor vilket gynnar dem.

När jag själv betraktar politiska frågor så som valet är min allmänna "ideologi" att det är viktigare att folk uttrycker och försöker skapa förändring när de ogillar något. Emedan jag har svårare att tro att en politisk åskådning generellt är rätt eller fel.

Tidigare om valet 2010:

Socialdemokraternas strategi för trafik på nätet
Miljöfrågorna kan avgöra valet

Viralheat gör statistik över sociala media tillgängligt

I mycket läsvärda Technology Review har vi en intressant nyhet om datakällor för statistik över nätet: Mining Mood Swings on the Real-Time Web. Vad som diskuteras är ett nytt företag Viralheat som gör statistik för sociala tillgängligt:

www.viralheat.com

Vi har fria alternativ som jag inte tittat närmare på och kommersiella från $9 US upp till $89 US per månad.

Jag har inte prövat tjänsten eller läst närmare om format, import o.s.v. Men jag tycker nog att det hela låter som något tämligen användbart för många där kanske bra alternativ faktiskt saknas.

Sedan beror det på hur bra just Viralheat är där det generella felet de flesta nya aktörer gör är att både försöka äta kakan och ha den kvar. En ny aktör som önskar ta utrymme bör snarare än att begränsa vad man gör tillgängligt för att binda kunder vara abnormt generös jämfört med alla befintliga.

Tittar vi på loggan är den troligen ganska bra gjord:

• Tydligt rött som gör att den syns bra.
• Symmetriskt vilket precis som t.ex. skönhet kan ha fördelar i ögonblicket.
• Ett pil-koncept vilket vi är "mottagliga" för.
• Eld tycks ofta bra.
• Meningsfull genom att elden läser boken.

Bra efectos especiales.

Den utlovade artikeln om Google och kreativitet är klar

Artikeln om Google och Kreativitet jag lovade för en tid sedan och också gav ett tips för är nu klar. Det är en omfattande genomgång som gjorts över:

1. Vad den övergripande modellen för människans språk och kreativitet erbjuder.

2. Ett stort antal applikationer från Google används för att stimulera nya intryck där intrycken optimerats utifrån ha störst möjlighet att leverera värde sett över en population av sådana intryck.

3. Mönsterigenkänning och statistik liksom neuronnät diskuteras rörande person och hur dessa samband påverkar vilka mönster som hålls aktiva av mediala temporala loben för att skapa en enkel väg när miljön erbjuder nya händelser (t.ex. två flockar av människor möts på savannen och båda har lärt sig nya saker) möjlighet att dra nytta av omvärlden, "främmande" kulturer och allt vi upplever.

4. Guiden är enkel att följa och ger ändå effektiva resultat utan att representera kostnad. Det är vad som nästan automatisk formar sig till en regelbunden del av din dag om mycket hög kreativitet är en nödvändighet snarare än en lyx.

Google Prediction API för att kategorisera, prediktera och se förändring

Nu finns ett nytt API i Google Labs för statistiska prediktioner:

Google Prediction API

Konceptet är att du för upp ditt data enligt ett definierat format till Google Storage och kan sedan operera på det med Google Prediction API för att skatta relaterat till statistisk mönsterigenkänning.

Utan att ha prövat Google Prediction API och givet att begränsad dokumentation ännu finns är det kanske lätt att tolka fel vad det men min prediktion avseende vad det gör är:

• Att det används för kategorisering av data avseende var ett "prov" hör hemma.
• Beslut för kategoriseringen avgörs med statistiska metoder där dessa inte är dokumenterade men sannolikt är av samma typ som t.ex. maximum likelihood samt givet följande angivet av Google "Message routing decisions" också allmän grafteori.
• Hur väl kategoriseringen presterar beror på om ditt träningsdata (d.v.s. data där kända kategorier finns) är tillräckligt stort och på dess kvalitet (d.v.s. om du mäter data black-box får du troligen en hel del fel och irrelevant data även om korrekt kategori för respektive "händelse" är känd).

Komplexiteten för att göra detta rörande teori är inte enormt svårt och idag inarbetad i en mängd applikationer men implementationer som är tillräckligt snabba kan vara svårare att få till bra om man har begränsade resurser och mjukvara kan vara ganska dyra även om många som är gratis också finns. För mindre aktörer inte minst på nätet idag ofta utan egna servrar kan Google Prediction API vara en enkelt och utmärkt lösning för.

Vad som också är potentiellt mycket intressant med Google Prediction API är för situationer där vi betraktar språk eftersom Google väl demonstrerat med t.ex. Google Translate att de både har omfattande statistik och klarar att realisera komplexa applikationer som faktiskt fungerar från det.

För språk gäller att vi har generella statistiska mönster innebärande att när vi kategoriserar från för problemet unikt träningsdata kan man förhoppningsvis dra nytta av dessa varande bättre och färdigt "mätta" av Google och därigenom spara tid och nå högre kvalitet. Där finns också färdigt redan nu identifikation av språk. Samma värde kan tänkas också finnas för t.ex. spam och annat som Google troligen regelmässigt mäter för egna applikationer även utanför våra dagliga språk.

Dock gäller för allt detta att givet att dokumentationen ännu är ganska begränsad att det krävs att man prövar det för att få en riktig bild av vad Google Prediction API använder, klarar av och hur väl det ännu fungerar praktiskt. Det är ännu en tidig version fortfarande i Google Labs där det är avsett för användare som vill testa det utan egentliga garantier för att inte buggar finns.

Möjliga praktiska applikationer där jag kan prediktera att detta kan tänkas bli ofta använt är till exempel:

• Olika web-gadgets som predikterar d.v.s. kurvor m.m. av olika typer (här mer avseende gadgets för "nöje" vilka ofta kommer tidigare än sådana som har konkret långsiktigt praktiskt värde).
• Kategorisering och prediktion relaterat till gränssnitt där ju data i storlek är väldigt begränsat per användare emedan varje möjlighet är låg vilket gör att god kvalitet är möjligt. Här kan det tänkas fungera väldigt bra tidigt.
• Allt som rör data relaterat till språk t.ex. detektion av spam. Mycket möjligt är detta det område där Google kan prestera unikt bra givet statistik från flera språk och särskilt i situationer där data just rör flera språk.

En generell applikation som givet stor acceptans av störningar i data är möjlig i väldigt mycket är detektion av underliga förändringar där något plötsligt avviker (när något plötsligt ser tydligt annorlunda ut är alla dess algoritmer väldigt bra på att se när det har inträffat). Där är det dock säkert klokt när det har betydelse att också ha regelbaserade kontroller som alltid varnar där man låter statistisk mönsterigenkänning komplettera. Att Google Prediction API i sig är supervised learning hindrar inte sådana applikationer på något sätt även om visst förarbete kan krävas.

Hela detta område kan vi också ställa i relation till länkar även om det är mindre intuitivt. Dessa uttrycker dock både grafer och bär mening samtidigt som de konkret ofta kategorisera. Detta har diskuterat något i:

Relationer i länkar kanske approximerar generella samband för "organisatorisk entropi"

Relationer i länkar kanske approximerar generella samband för "organisatorisk entropi"

Att relationer uttryckta i länkar skulle approximera ev. generella relationer människan uttrycker i samband med organisationer och interaktion i grupp (dit vi tämligen säkert kan räkna kategorisering av ämnen) bör givetvis inte förvåna lika lite som någon annanstans.

Samtidigt gäller för allt mänskligt att saker kan vara mer eller mindre rena rörande sådant, innehålla mer eller mindre brus och ta mer eller mindre redundans runt budskapet för att i en lokaliserad punkt ha mening.

Jag har aldrig försökt ta länkar som ett fallstudie kring detta just därför att det har en hel del av allt detta vilket gör det problematiskt att få något värde från det annat än för mycket stora populationer eller när personlig intelligens gör en bedömning samtidigt som språket möjligen är ofullständigt (det beror på situation där det i en artikel inte är det men i t.ex. en länkkatalog där sortering är dålig är ofullständigt) ändå kan ett exempel utifrån länkar vara intressant.

Fraktal vi skapade till vår artikelserie om fraktaler där en laboration ingår och en eller två till är planerade. Programmet i GNU Octave är utvecklat för laboration två där en enklare men pedagogiskt tydligare fraktal används i laboration ett: Fraktaler: Laboration I (drakens fraktal).

I följande artikel för Nyfiken vital - Octave är "Matlab" gratis i öppen källkod - användes som exempel hur kända personer uttrycks i Wikipedia bedömt från Google. Varken räkneexemplet eller nödvändigt källan är riktigt korrekta (syftet är att demonstrera GNU Octave) men vad det indikerar är riktigt avgjort på sätt ej lämpliga som ett kort exempel (tämligen komplext) av GNU Octave:

• En symbol t.ex. här en känd person har dels en entropi från hur långsiktigt känd han är där Aristoteles bygger ett kontinuerligt värde som tenderar att öka över tiden.
• Ögonblicket är dock ofantligt betydelsefullt och därav är President Obama kanske mer känd just nu även om det om några fall fallit tillbaka där Aristoteles kommer värderas mer.
• Påverkan beror också på informationen vi tar in just nu. Om President Obama endast refereras i en bildtext medan Aristoteles citeras flera gånger kommer namnet Aristoteles bära en större betydelse.

Betraktar vi den kvalitetsuppdatering som vi gör nu på Nyfiken vital diskuterad på bloggen t.ex. i Uppdatering och kvalitetskontroll av länkar IX och här i Värdet av kontinuerlig uppdatering och kvalitetskontroll är ett för mig välkänt "problem" sedan länge tydligt:

Oavsett relevans, språklig kvalitet, kvalitet på externa resurser eller vetenskaplig kvalitet på forskning som diskuteras kommer äldre nyheter alltid tenderas att refereras något mer från senare nyheter.

Detta är vidare rekursivt också där det varje gång det inträffar tenderar att ge en förstärkning genom att det är mer sannolikt att även detta gör samma sak. Samma sak är jag väldigt övertygad efter att både periodvis explicit och alltid implicit följt webben sedan tidigt 1990-tal.

Både detta och de mekanismer vi människor har för att kompensera och hantera det tror jag kan motsvara hur vi fungerar i organisationer. En äldre medarbetare tenderar att känna ganska många och personer refererar därför gärna honom av gammal vana.

För att ta ett exempel på kompensation både relevant för en organisation av människor och länkar är det givetvis aktivitet. En gammal medarbetare i ett företag kanske inte gör lika mycket som en yngre medarbetare. På samma sätt kan en senare artikel som uttrycker större energi själv kompensera för hur äldre artiklar tenderar att förstärkas mer via länkar från senare nyheter (även om det sker rekursivt bakåt i tiden).

Det finns givetvis ett antal sådana möjliga samband man kan se där det egentligen är ett fåtal jag upplever att t.ex. Google använder. Varför man inte använder fler vet jag inte men några möjligheter förutom att man kanske inte känner till alla är:

• Det kostar CPU att göra varje typ av kontroll för att bedöma sidorna där de redan har ett gigantiskt antal datorer.
• Kostnad i prestanda gör att det är viktigt att välja mellan de starkaste faktorerna.

De som togs upp här är rörande relationer av länkar också de som uttrycker störst energi och intressant nog några jag vet Google värderar.

Ska från det ge stora organisationer ett råd för framgång där man både får den styrka storlek innebär och där man reducerar det man tappar man växer nöjer jag mig här med uttrycket:

Staying hungry.

Det ger utökad aktivitet på enskilda symboler d.v.s. rekursivt sub-organisationer ner till individer vilket kan kompensera för de energikostnader som större avstånd innebär. Värdet gäller förövrigt menar jag generellt för alla organisationer och det är mycket troligt i dessa samband vi har förklaringen till varför vältränade krigsorganisationer med stora resurser ändå har problem med barfota soldater. Området kommer dock utvecklas i en längre artikel längre fram.

En nulägesanalys ungefär var arbetet med modellen står från det tidigare perspektivet jag tog förra perioden har vi i:

Nulägesstatus: Modell av människans språk

Nu flyttar jag dock fokus ut till organisationer igen vilket är tämligen avkopplande därför att vi fortfarande har bättre datakällor för det jämfört med hjärnans neuronnät, hierarkier och polynom.

Värdet av kontinuerlig uppdatering och kvalitetskontroll

Det är viktigt att göra kontinuerliga uppdateringar liksom kvalitetskontroll. Detta därför att man vill bibehålla fakta uppdaterat, korrigera fel som kan ha uppstått och helst öka värdet av artikeln över tiden.

För Nyfiken vital kan uppdateringar antingen vara stora vilka är mer sällsynta, halvstora eller liten. Exempel på två halvstora uppdateringar var Gör snabbmat nyttig med GI-metoden och uppslagssidan för choklad där vi i går:

• Korrigerade externa länkar som ej längre fungerade eller ansågs olämpliga.
• Lade till ny information i artiklarna.
• Kompletterande med faktarutor bl.a. om mayaindianerna och matematik för artikeln om choklad.
• Byggde ut med fler stycken för att skapa en bättre struktur.
• Korrekturläste artiklarna där några stavfel hittades och rättades.
• Gav artiklarna fler bilder.
• Fler länkar till forskningsnyheter och artiklar om choklad publicerade i Nyfiken vital.

I detta fall för en halvstor uppdatering där ny information tillkommit får artikeln gå ut på första sidan igen. Det är korrekt givet det så att halvstora och större uppdateringar kan följas samtidigt som relativt få av läsarna har läst artikeln.

Små uppdateringar kan vara att endast lägg till en länk från en uppslagssida till en relevant forskningsnyhet. Rörande små uppdateringar gör vi också nu ett större kvalitetsprojekt:

• Alla externa länkar gås igenom.
• Döda sådana tas bort och när det är nödvändigt ersätts.
• För vissa äldre artiklar (kanske äldre än 3 - 4 år) är utlänkar inte alltid follow vilket de nu blir efter uppdatering men där vi först gör artiklar där någon länk visat sig ska tas bort medan vad som inte har det problemet behöver vänta.

De artiklar, forskningsnyheter och uppslagssidor som det berör finns att nå via:

• Uppdaterade artiklar III
• Artiklar om choklad
• Uppdaterat i Nyfiken vital
• Fler uppdaterade artiklar och nyheter

Värdet detta ger är att artiklarna fungerar mycket bättre för läsarna vilket över tiden också kommer gynna annan trafik d.v.s. RSS och från Google därför att resursen är mer värdefull. Optimalt vill man även ha läsare som väljer en artikel från dig i sökresultaten bara därför att du ofta har bra kompletta länkar till andra resurser därför att det är utökad trafik från vad du annars skulle ha haft.

Någon omedelbar nackdel med Google att ha döda utlänkar har jag dock aldrig märkt däremot kanske man kan spekulera om att det mer kan handla om ett allmänt värde där tröskelvärden finns påverkande också av nyare publicering och takten för det.

Fladdermössen jollrar

Jag skrev i ett av de föregående inlägg om joller (babbla här och fortsättningsvis för att generalisera termen):

"Andra djur som har genetiska förändringar i samma gener (bl.a. delfiner, åtminstone några sångfåglar, fladdermöss med deras "radar" och ekorrar) som kanske just skapade denna möjlighet har åtminstone i vissa fall (och tror jag kommer de visa sig har motsvarigheter för alla av dem) visat sig babbla när de lär sig tala."

Från: Varför språk kan vara inexakt och vikten av att babbla en massa

Nu på ren tur när jag slö läste Science upptäckte jag att University of Ulm (men ska jag gissa och spekulera skulle det förvåna mig om inte något samarbete här finns med Max-Planck) dokumenterat under slutet av 2009 av åtminstone en art av fladdermöss babblar för att lära sig språket som små:

"A few years ago, researchers discovered that the babies of at least one species of bat make babbling sounds, much like human infants. Now, it turns out those babbling baby bats aren't just mindlessly cooing--they're imitating the songs of the big guys in their colonies: adult males with territories and harems. Such vocal imitation is rare in the animal kingdom, and it has never been found in nonhuman primates. The discovery should open a new window on the evolution of speech and language, scientists say."

Från: Baby Bats Imitate Dad's Songs

Sedan om det verkligen är dokumenterat att primater förutom människan babblar tvivlar jag starkt starkt på (även om det saknar betydelse för min modell om det stämmer eller inte) där det kan vara en fråga om definition på att babbla. Jag tror säkert att de givet hjärnans storlek i övrigt imiterar symboler och efectos especiales (se Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA) för en diskussion hur jag definierar termerna här och just nu) men jag tvivlar på att de babblar på samma sätt som vi, zebrafinkar, fladdermöss och ett fåtal till med vissa genetiska förändringar i FOXP1 och FOXP2 kan lägga en samlad helhet i språket utanför symbolerna.

Språket för fladdermössen och förmågan till det som gör att de kan babbla är givetvis nära associerad till deras "radar". Det är tror jag riktigt att se språk som en utökad förmåga att meningsfullt beskriva rummet språkligt lika mycket för oss själva som för andra där ju "radar" egentligen är just det: du talar ut och avläser svaret du får.

Vi kan höra aktuell fladdermus babbla nedan där vi kan notera likheten med exemplen för zebrafinken och mänsklig bebis från Varför språk kan vara inexakt och vikten av att babbla en massa samt att den tycks vara "fast brain" vilket är förväntad givet att dess hjärna är liten vilket gör att den kan göra de få saker den kan snabbt och därmed babblar lite snabbare än mänskliga bebisar.

Nya och förändrade idéer liksom innovationer går att detektera

SEED magazine kan av och till vara trevlig att läsa för nya idéer. I följande titel har de dock generaliserat för mycket (där jag egentligen inte ser heller hur texten riktigt har med den att göra):

Ideas are connected in circuitous ways, and you never know when a discovery in one area will shed light on another

För att här göra en tredje och avslutade postning med en överblicksbild av hur arbetet med den samlade modellen av människans språk befinner sig kan det vara intressant att kommentera titeln (oberoende av texten) där man först bör läst de två första inläggen:

Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA)
Varför språk kan vara inexakt och vikten av att babbla en massa

Att idéer, kunskap, språkets symboler o.s.v. håller avstånd till varandra är en teori jag delar (och som har mycket stort vetenskapligt stöd) och det är i min modell ett av de grundläggande benen. I t.ex. följande artikel drar vi nytta av det fenomen man pekar på att till problemet "irrelevanta" intryck om det är rätt utformat kan koppla samman befintlig kunskap för att ge nya intryck (där man bäst gör det dagligen och systematiskt):

Konst: Fåglar

Att det inte går att säga när nya idéer uppstår av intryck är dock en uppfattning jag inte delar. Det beror helt på vilket perspektiv vi har där det kan vara för en slumpmässig person praktiskt svårt att bedöma därför vi inte känner dennes befintliga kunskap och intag av information samt där det om vi känner det kan vara för stort för att gå och modellera.

Emellertid menar jag att detta är rekursivt ut över populationer där det faktiskt blir lättare att följa och modellera liksom att dra slutsatser från. Vad vi räknar som en ny idé meningsfull att detektera ökar i "storlek". Praktiskt reduceras antalet "symboler" och "integration" mellan sådana vi behöver följa och vi kan utmärkt detektera innovationer på väg att inträffa, politiska förändringar, nya trender inom musik o.s.v.

Vad som begränsar det är att för att approximera effekt till en hanterbar modell behöver man sätta upp användningen för respektive område med kunskap om det. Där gör jag det numera nästan automatiskt inom forskning där jag följer några entiteter utifrån egentligen numera ganska få parametrar men de är tillräckliga för att fånga när det är meningsfullt att börja följa dem mer intensivt. Det tycks och fånga det mesta som visat sig ha värde.

Ännu har jag inte sammanfattat metoder inom detta område därför att det är önskvärt att mer grundläggande koncept är färdigställda först. Några koncept om än inexakt beskrivna finns dock diskuterade i:

Karta över vetenskapen: Innovationens hastighet och ämnenas relationer

Ett uppenbart värde precis som jag där skriver är att detta gör det möjligt att optimera hastighet för innovation där skillnaden något så när riktigt gjort är stor oavsett om perspektivet är en person, en liten grupp eller något större.

Tekniken har dock - därför idéer och hur vi relaterar till dem är generellt och ingenting lokaliserat till bara konst eller vetenskap - på samma sätt värde för att stimulera till kreativ matlagning eller för den delen underrättelseanalys eller för att detektera när politiska skeenden börjar bli mer "intensiva" (där jag utmärkt fångat upp diverse så sent som 2009 där flera saker för mig tycks ha missats av alla andra innan jag behövde smalna av vad jag följde då övrigt arbete med modellen tar tid där konst och musik har större allmänt byggande värde).

Det här är en av de applikationer jag roat mig med längst i modellen och en av anledningen till att det kändes naturligt att generalisera det till en allmän modell av språket.

Slutsatsen är därför att vi kan se vad som ger nya idéer men att det ibland helt enkelt saknas parametrar eller att det är för stort. När det inträffar är ofta en bra teknik enligt samma modell att flytta ut fokus. Därav att följa något stort ska med rätt modell inte vara svårare utan lättare.

Varför språk kan vara inexakt och vikten av att babbla en massa

I förra bloggpostningen tipsade jag om en bra diskussion om "analytiskt" problemlösning via text gjord av CSI. Där citeras boken Gödel, Escher, Bach av Douglas Hofstadter som jag inte läst men där citatet är spännande att diskutera:

"The amazing thing about language is how imprecisely we use it and still manage to get away with it. SHRDLU [an artificial-intelligence computer program] uses words in a “metallic” way, while people use them in a “spongy” or “rubbery” or even “Nutty-Puttyish” way."

"If words were nuts and bolts, people could make any bolt fit into any nut; they’d just squish the one into the other, as in some surrealistic painting where everything goes soft. Language, in human hands, becomes almost like a fluid, despite the coarse grain of its components."

(Nytt stycke placerades in och fanns inte i citatet.)

I samma postning som jag tipsade om rapporten i diskuterade jag de dyra hörnen i det grundläggande lagret i den modell av språk jag utvecklar. Detta fenomen förklaras (mer korrekt modelleras) enligt följande:

• Enskilda symboler t.ex. ord "vibrerar" och bildar vågformationer.
• Därigenom skapas också en helhet i språket utifrån det gemensamt vi kan t.ex. se hur upprepning av symboler och hur olika symboler kan påverka varandra här modellerat genom att vågorna som går påverkar varandra.
• Lokaliserat till en del av språket (eller hjärnan) behöver därför heller inte saker vara exakt för att ge rätt lösning därför att vågen formar sig ungefär jämförbart ändå även om dess centrum kommer en aning fel.

Det är samma fenomen menar jag som gör att åtminstone mödrar (men troligt alla vuxna generellt i olika utsträckning beroende på exakt barn och erfarenhet av barnet) reagerar när barn jollrar som att det skulle vara språk vilket det delvis är därför att det uttrycker något om än utan tydliga symboler.

I Processing of infant-directed speech by adults publicerad i NeuroImage följde man upp just aktiviteten i hjärnan hos mödrar med olika erfarenhet av barn där följande citat från pressmeddelandet om studien pekar på vad som kanske är viktigast bland resultaten:

"Brain scans conducted on subjects listening to recorded IDS revealed that mothers with preverbal infants exhibited increased brain activity in areas of the brain known to govern language. This enhanced activation was not observed in any other group, including mothers of children who had advanced beyond the preverbal stage."

"Another brain region signaled a second IDS connection: increased cortical activation was observed in speech-related motor areas of mothers in the same group who scored high on a personality test for extroversion."

"The results thus expose clear distinctions in how people process and generate IDS, providing the first evidence at the neural level that "baby talk," by acting as a bridge for linguistic transfer from mother to infant, plays a key role in the early stages of language acquisition."

Från: Imaging Study Sheds Light on Neural Origins of Baby Talk | Sciencedaily

Vi kan för "IDS" (d.v.s. jollra som oftare på engelska kallas babbling och som jag här kallade babbla som ett mer generellt begrepp för vad jag menar vad det är) se det som att barnen börjar med att uttrycka språkets helhet där tydliga symboler för saker ännu inte formats men att detta för modern van med barnet räcker för att se syftet. Detta tror jag inte försvinner utan jag tror att detta är språkets helhet och att vi sedan adderar tydliga inlärda symboler i stort antal till det.

Andra djur som har genetiska förändringar i samma gener (bl.a. delfiner, åtminstone några sångfåglar, fladdermöss med deras "radar" och ekorrar) som kanske just skapade denna möjlighet har åtminstone i vissa fall (och tror jag kommer de visa sig har motsvarigheter för alla av dem) visat sig babbla när de lär sig tala.

Nedan har vi två exempel först med en bebis och därefter sångfågeln zebrafinken (unge som lär sig sjunga) vilken just har en motsvarande genetisk förändring (se t.ex. om följande studie från Duke University om språkstudier på dem som modell av vårt språk: Songbird's Genome to Provide Clues on Language Learning -- And Relearning) som babblar för att lära sig prata och troligen också kommunicera med sina föräldrar.

babbling-baby.wav
babbling-zebrafinsh.wav

För att jämföra dem behöver man utveckla menar jag specialiserad mjukvara vilket jag inte gjort än därför att även om zebrafinken har mindre hjärna än oss och i den meningen inte är lika smart tänker den rörande vad den har funktioner för mycket snabbare och därför talar den också snabbare där vi kan se det som att tiden för zebrafinken går snabbare. Det är de kortare avstånden i hjärnan som möjliggör det vilket också är anledningen till att småfåglar är relativt oss så oerhört alerta på vad som händer.

Emellertid har vi nedan en jämförelse där jag ännu inte försökt införa någon "fast-slow-brain" normalisering men som ändå kan vara intressant för att betrakta avstånden mellan topparna där vi ser de sekvenser som förutom symboler skapar och bär mening i språket och som tillsammans med symbolerna skapar de samlade vågformationerna.

I spektrogrammen har vi först bebisen och därefter fågelungen. Även om jag inte undersökt det än eller skrivit mjukvara för det tycks det för mig att vi har mycket mer av störande "brus" för inspelningen av bebisen vilka bäst hade reducerats bort (något jag behöver utveckla program för) där det tycks mycket mindre för zebrafinken vilket kan bero på att det spelats in mer genomtänkt kanske i en fågelholk. Intressant här är dock avstånden vilka syns även för bebisen om man anstränger sig lite.

För båda kan vi se snabbare babbling (där just zebrafinken talar allmänt mycket snabbare p.g.a. av en mindre och snabbare hjärna) med viss naturlig paus kanske för att andas men också troligen för att få en respons. När barnen går över till att härma symboler (där zebrafinkar lär sig sjunga av sin pappa) kan det fortsätta naturligt där korrektheten i ordet bedöms från responsen där vi länge hos barn och av och till hos vuxna kan se att de experimenterar med ord som de inte riktigt förstår för att se hur omvärlden reagerar på dem.

Inte ens här är dock sekvenserna även om de troligen (svårt att bedöma för zebrafinken) saknar komplexa symboler meningslös utan det kan bära mening och sekvenserna är inte slumpmässiga. En möjlig slutsats från det är metoder för att uttrycka sekvenser (jämför med musikens rytm) är tämligen standardiserade (d.v.s. ben fyra i modellen).

Vi kan även jämföra detta fenomen med vad som förekommer även inom t.ex. konst och poesi (liksom horoskop) där formationer utan symbolernas riktade mening kan användas d.v.s. nonsen som ändå tycks viktigt för oss och också tror jag kan stimulera vår hjärna positivt på ett sätt som stimulerar kreativitet:

Konst: Kalligrafi

Det har också konstaterats att förståelse av sekvenser är nära kopplat till hjärnans system för inlärning att se senast via Hur vi lär när något börjar och slutar i tiden. Vidare konstaterade University College of London nyligen att även enskilda neuroner kan lära sig att känna igen sekvenser vilket innebär att det är rekursivt över hjärnan från enskilda symboler till helhet (jämför gärna med dessa omöjliga objekt som diskuteras utifrån detta lemma) som publicerat i Science:

Dendritic Discrimination of Temporal Input Sequences in Cortical Neurons

Detta med föregående postning samt sammanfattningarna av vissa delar i Människans kreativitet och språk (där allt ska publiceras allt eftersom det blir klart) ger en ögonblicksbild av ungefär hur långt jag nått när jag nu återigen flyttar ut fokus på organisationer och populationer av människor (även om implementation i GNU Octave för språket lokaliserat i hjärna försiktigt påbörjas samtidigt som det).

Inom vissa praktiska metoder har saker dock förts mycket längre innan jag flyttade in fokus till hjärnans detaljer. En del av det finns dock via Människans kreativitet och språk rörande kreativitet och innovation, och övrigt lär publiceras när jag återvänder till den skriva textens analys där givetvis allt i någon mening börjar (och började både för när människan skapades och liksom för detta arbete) och slutar för den samlade bilden av människans språk.

Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA)

Ett för en del som arbetar med problemlösning oavsett egentligen område mer beroende på hur man gör det finns ett läsvärt dokument nu publicerat 2010 (första gången dock redan 1984) av en analytiker Robert S. Sinclair vid CSI (del av CIA specialiserad på analys från ett forskningsperspektiv):

Thinking and Writing: Cognitive Science and Intelligence Analysis (PDF)

Bra om du löser problem via text

Jag tror idéerna är särskilt användbart om man arbetar med att lösa problem via text där man samlar fakta som behöver sättas samman. Där upplevde jag själv stor nytta av det när jag idag läste det.

Det just därför att det indikerade problemet med att man kan komma bort sig efter ett tag vilket i dokumentet uttrycks som att ligga för länge i to say istället för to do (där inga av dessa är rätt eller fel utan beror på var man är i fasen där vi i to say uttrycker fakta, problemet o.s.v. för att samla pusselbytarna vi sedan lägger samman).

Korrigering: Här använde jag begreppet to do som jag själv använder det där det är rekursivt i olika fokus. Korrekt utifrån dokumentet ska dock vara to compose när vi sätter samman idéerna vilket är vad jag behöver göra här.

Just i problemområdet aktuellt för mig där jag definierar en allmän modell för människans språk och kreativitet avsedd för praktisk användning skulle man se det som to say handlar om att dokumentera upp forskning, förstå möjligheter och risker, identifiera de perspektiv som är meningsfulla att tolka problemet från.

Att gå från to say till to do innebär också alltid en risk därför att det introducerar om man är oförsiktig minskad flexibilitet:

Här vill jag ha en allmän modell för människans språk som jag kan användas för att lösa viktiga praktiska problem. Att börja sätta ner den strikt (vilket jag känner nu kan vara möjligt och även börja implementera delar i mjukvara för vissa mätningar o.s.v.) får då inte handla om att bevisa en teori man hugger ut i sten utan man behöver vara beredd att flexibelt förändra antaganden om man upptäcker "ny" forskning, inser att man förstått saker fel eller att metoden kanske kan vara teoretiskt riktig men saknar praktiskt värde.

Just detta problem berörs också men sett för organisationer.

Även om allt sådant kan tyckas uppenbart och på sätt och viss är det där jag insåg redan för kanske två till tre veckor sedan att det var dags att sätta bitarna samman är det lätt att fastna i detaljer som egentligen inte är viktiga. För mig hur man ska kunna modellera ett stort antal symboler som vibrar enligt vågfunktioner trots att det egentligen saknar betydelse förrän långt senare.

Givet just att problemområdet var så aktuellt för mig vet jag inte om jag läst något mer - nästan unikt - värdefullt rörande detta överhuvudtaget givet att jag läste det just idag. Dessutom diskuterade det även mer övergripande det fokus jag nu behöver flytta ut till d.v.s. från det näraliggande hjärnan där saker behöver smälta ut till organisationer medan jag börjar definiera kod, övergripande "hypoteser" m.m. generellt både för organisation, perception o.s.v. Det gav därför några möjliga steg att gå nu för att flytta fokus där just de första stegen när man går från föranalys vidare kan vara problematiska just därför att man har blicken väldigt nära detaljer.

Ett ramverk med fyra ben

I princip här tycks det för mig att ramverket grundläggande kommer vila på tre eller fyra ben beroende på vad som praktiskt krävs och det oavsett perspektiv (organisation, enskild person, nyhet, fakta eller precis som vad som helst annat vi tolkar mening i oavsett om det bär mening eller inte):

1. Informationens entropi

Entropi (enligt Shannons idéer även om ev. om nödvändigt modifierat till kanske fler dimensioner även i ögonblicket) där vi både har en historik av t.ex. en symbol, hur intensiv denna är just nu ev. förstärkt t.ex. av storlek, färg eller vem som säger den till oss och ev. samverkan med andra symboler samt givetvis repetering i aktuell kontext (jämför med hur vers i musik ökar påverkan av musiken).

Studien Rob Lee, Philip Jonathan och Pauline Ziman gjorde om möjlig övergripande språklig betydelse på de skotska "runstenarna" publicerad i Proceedings of the Royal Society ger en idé ungefär om vad som avses:

Pictish symbols revealed as a written language through application of Shannon entropy

Vidare här kanske det är nödvändigt att uttrycka delar i entropi enligt energi därför att vissa saker tycks bättre dokumenterade för det rörande algoritmer respektive hjärnan men jag bedömer att det troligen har liten betydelse rörande komplexiteten. Jag hoppas dock att det inte ska vara nödvändigt.

2. Idéernas avstånd

Vad jag gärna mindre genomtänkt kallar parallell evolution men som bäst beskrivs begripligt som ett kreativt avstånd mellan idéer och kunskap i perspektivet organisation och i perspektivet hjärna kan ses som hur idéer lagras där mellanliggande segment (t.ex. något du upplever just nu där vi kan jämföra med vad jag skrev i konst med fåglar) kan binda samman olika kunskaper och därigenom skapa nya idéer.

Jämför här med hur ett nytt perspektiv en annan person ger dig kan göra att du utan ny information ser en ny lösning och också hur sådana situationer ibland kan leda till irrationell "rädsla" t.ex. leda till främlingsfientlighet därför att något känns för nytt.

3. Efectos especiales - Informationens specialeffekter

Rent praktiskt tror jag också att det är bättre att separera vad jag kallar efectos especiales där diverse preliminära fallstudier (för att personligen bättre förstå företeelsen snarare än att göra det formellt) finns på Pryltrend liksom musikstycket där jag döpte begreppet efter lyriken i Bandolero (Paradisio) vilket passade bra både därför att begreppet översätter från spanska till specialeffekter och det passade också med musikvideon från ett mer komiskt primitivt perspektiv.

Efectos especiales är förstärkande faktorer som är allmänna för människor även om vi individuellt kan vara olika känsla. Exempel jag menar har betydelse är exempelvis färg (t.ex. är både män och kvinnor i rött mer attraktiva för respektive motsatt kön), storlek (återigen för att ta ett mindre lämpligt exempel kan en del män vara "känsliga" för kvinnor större rörande "mjölkkörtlar" medan en del kvinnor är "känsliga" för som jag föredömligt ståtligt långa män).

4. Att uttrycka samverkan - Språkets musik och känsla - mellan symboler

Lika viktigt här är hur vi knyter samman påverkan. Att representera entropi kanske gör det i sig själv men jag tvivlar på att även om det är möjligt för mig att nå dit varken på papper eller i implementation. Allmänt ser jag här också att vad som kan fungera praktiskt är när välkända algoritmer och samband kan användas snarare än att jag behöver utveckla dem.

Därför krävs en del lösningar för att beskriva samband "självorganiserande". Vågfunktioner tror jag blir en komponent därför att det tycks som att övrigt går att uttrycka med det samtidigt som aktuella transformmetoder troligt kan användas för meningsfull analys av både bild, musik, tal och utgår jag från text även om jag aldrig praktiskt beaktat än hur det sista skulle göras.

Detta om man önskar kunna emulera saker och ting medan det i andra applikationer inte behöver vara nödvändigt där mycket troligt enkla approximationer är möjliga (jämför med hur värdet av ett varumärke ökar med upprepning om ingenting negativt associeras med det vilket kan approximeras).

Exakta vilka transformmetoder som behöver användas praktiskt återstår att se och det var där jag höll på att fastna och förlora samlad överblick. Det är dock kanske möjligt att FFT lämpar sig för att uttrycka vågfunktioner i ögonblick motsvarande entropi sett som energi, wavelets för vad som är entropi sett enligt Shannon d.v.s. information (vilket praktiskt ev. är en försumbar skillnad även om jag tvivlar på det) och Hilbert ev. för att se samband mellan lokaliserade vågor skapade via övriga transformationer.

Även om tror jag att både hjärnan och i en praktisk implementation uttrycker konvergens som motsvarande kurvor som bär liten information för att skapa konvergens till enskilda symboler. Det tycks vara vad som är energieffektivt och heller inte kräver en enorm tid. Fraktaler är ju populärt att se överallt i naturen men jag tvivlar på att de har något särskilt värde här och tror mer på laguerre polynom eller motsvarande där kanske det räcker med de fyra första elegant motsvarande rum och tid precis som vi vill se världen.

Att optimera kreativitet och innovation

När man här flyttar ut blicken till parallell evolution kan vi uttrycka värde t.ex. för ett företag eller annan större organisation enligt att vi där formulerar enklare samband för hur övriga ben påverkar. Det är vad som kan användas t.ex. för att stimulera kreativitet (definierat här för enligt att för aktuell entitet d.v.s. här företag men i ett annat fokus en individ se för denna nya lösningar där man bryter mot invant mönster eller blindhet för problemet).

Här bedömer jag att praktiskt värde för ett företag ska ligga på sådan nivå att det är direkt mätbart i antal patentansökningar, praktiska lösningar rörande intäkter, kunder m.m.

Att säkerhetsställa ett sunt samhälle

Vi kan även se att detta kan dokumentera, identifiera och uttrycka hur godtyckliga populationer påverkas av språk. Där finns ett kanske allvarligt problem om sådan kunskap är mycket större hos enskilda entiteter som diktaturer där vi med säkerhet vet att sådana oftare är intresserade av att olämpligt påverka åtminstone den egna befolkningen.

Jag bedömer det som troligt att med ett öppet ramverk eliminerar man denna risken där faran är just när metoder för påverkan är allmänt okända liksom applikationer av dessa inte går att upptäcka "enkelt".

En mycket läsvärd artikel!

Det bör därför vara uppenbart att artikelsamlingen gav mig ett mycket stort värde och den är verkligen värd att ta sig en titt på.

De som löser problem genom att plocka möjligheter och sedan uttrycka dem i text som del av problemlösningen är troligen dem som har nytta av det).

President Obamas balanserade syn på moskén nära Ground Zero imponerar

President Obamas åsikter ofta praktiskt balanserade för konkret värde har imponerat många gånger under vad som fortfarande är en relativt kort tid som president. Tidigare diskuterade jag den moské som föreslagits att byggas nära Ground Zero där jag pekade på att:

• Det har bedömer jag långsiktigt värde för att minska irrationell rädsla och andra faktorer som via kulturell isolering från båda sidor kan skapa problem.
• Att stress eller tvinga det för snabbt kan dock skapa problem.

Här tror jag säkert att det är riktigt att bygga moskén även om viss respektfullt avstånd kan vara riktigt för att inte spä på oro vilket inte ger något värde att göra. Jag tror också att det faktum att President Obama stödjer byggandet i sig kan stimulera den positiva effekten genom att minska irrationell rädsla där New York Times refererat honom:

"I understand the emotions that this issue engenders. Ground zero is, indeed, hallowed ground."

"This is America, and our commitment to religious freedom must be unshakable. The principle that people of all faiths are welcome in this country, and will not be treated differently by their government, is essential to who we are."

Obama Strongly Backs Islam Center Near 9/11 Site | New York Times

Citat och uttalande går normalt också att hitta via www.whitehouse.gov även om det inte skedde här.

Att uttrycka kulturella avstånd och parallell utveckling

Den modell under utveckling som detta är baserat på lär jag återvända till att diskutera just rörande kulturell skillnad där detta kommer från ett av de tre viktigaste benen där min förhoppning är att kunna skapa just avseende denna del ett generellt språk som motsvarar kartesiska produkter för var något befinner sig kulturellt och där potentiella värden och nackdelar ska gå att approximera från räkneregler.

Att göra fallstudier gör det generella språket snarare än för begränsade situationer bedömer jag dock att musik och konst är mer lämpligt därför att mycket större populationer mer entydigt beskrivna finns samtidigt som det är svårare att ofrivilligt eller nödvändigt lägga subjektiva tolkningar.

Detta har dock diskuterats i några första steg i:

Modell av konstens kreativa kraft I
Musik att analysera avseende känslor och popularitet

Rörande det ser jag just nu ser över vilka transformmetoder som kan beskriva andra verkande faktorer som behöver filtreras bort. En sådan jag tror har värde (där jag är lätt skeptisk till FFT p.g.a. att tidsfaktorer är väldigt viktiga här) är gruppen baserade på wavelets och kanske en variant av Meyer Wavelet där Standford hade gjort ett litet ramverk egentligen avsett för illustrationer som kanske kan underlätta utvecklingen av programmen:

WAVELAB 850
(Fungerar utmärkt inte bara för Matlab utan även GNU Octave.)

Det är kanske en aning omständligt (dessutom behöver WavePath.m skrivas om åtminstone för GNU Octave på Micrsoft Vista men det är ingenting annat än en spännande möjlighet att fördjupa sig i kod typer man annars aldrig hade kommit sig för eller behövt titta på) kring hur testdata hanteras men samtidigt är väldigt mycket algoritmer implementerade och något hinder för att lyfta ut det som har värde finns inte med licensvillkoren.

Jag hittade även detta ramverk som jag dock inte testat än men som egentligen verkar mer lovande därför att det tycks mer renodlat (därmed enklare):

TFTP: The Time-Frequency Toolbox

Google bildsökning för ökad kreativitet

För samma tidning utifrån exakt samma princip men tillämpad från ett annat perspektiv är också en artikel planerad för hur man kan använda Google för att stimulera kreativitet genom att optimera vissa funktioner som finns i sökningen för situationer där man behöver nya idéer. Den artikeln är inte påbörjad men en av flera saker man kan göra är att utnyttja den nya bildsökningen för begrepp man söker nya idéer runt t.ex. nedan för moské (på engelska på Google.com):

mosque | www.google.com/images

Man kan sedan variera sig med associerade ord när möjligt vanligare i olika kulturer, subkulturer eller vetenskapliga specialistområden. Det gör att du kan få inspiration till nya idéer genom att snabbt få intryck från många delar. Metoden kan troligt särskilt ge värde när du tittat på problemet under en längre tid och "fastnat".

Skönhet är viktigt för text också

Det ska dock tilläggas till resonemanget i:

• MIT såg att utseende påverkar valutgången men kroppspråk kan ha missats (ex: Sahlin och Reinfeldt)

Att skönhet som faktor för hur kommunikation uppfattas inte nödvändigt är lokaliserad till personer. Det kan annars vara vad man per automatik gärna vill tro p.g.a. "evolutionära mekanismer mellan könen" som kanske verkar utanför det.

Emellertid har jag dokumenterat det för andra språk där det fortfarande verkar och också utan att det behöver beröra skönhet bunden till individer eller djur. Mer rörande hur text presenteras runt om denna.

MIT såg att utseende påverkar valutgången men kroppspråk kan ha missats (ex: Sahlin och Reinfeldt)

MIT är ett av de universitet vars forskning jag följer regelbundet därför att de bedriver sådant i det område som intresserar mig mest d.v.s. vad som kan ha värde för den samlade modell över människans språk jag arbetar på.

Den orsak som gör det arbetet liksom andra liknande projekt andra arbetar med viktiga är att trots att vi idag har stora kunskaper kring detaljer klarar vi ännu inte av att generalisera till praktiskt användbara modeller.

Till demokratins beskydd krävs bättre modeller

Det innebär en potentiell risk därför att så länge vi saknar det kan vi inte utesluta att andra har ej publika sådana som kan tillämpas för mycket effektiv påverkan (sådant är helt säkert möjligt även om jag bedömer att det ännu rör i så fall begränsade delområden som kan vara tillämpat ovanför de normala trivialiteterna t.ex. rådgivning till politiker och företag ligger på som är mer eller mindre riskfri även om den helt säkert kan ge stora värden).

Detta är en fråga om att säkerställa demokrati och ge redskap för global demokrati. Det är önskvärt att demokratiorganisationer är lika effektiva i budskap som diktaturer och att demokratier kan detektera otillbörlig påverkan av diktaturer.

MIT behöver titta djupare från ett till perspektiv

Just frågan kring generalisering och tänka lateralt där klarar att titta i nya perspektiv runt ett identifierat samband är lätt att diskutera utifrån en studie MIT nyligen publicerad och som i pressmeddelandet nedan utmärkt sammanfattar vad man såg:

MIT researchers demonstrate how much candidate appearances affect election outcomes

Symmetriska politiker får fler röster - Men varför?

Här kunde med andra ord medborgare i USA och Indien prediktera med gott resultatet hur politiker i Brasilien och Mexiko skulle lyckas bara genom att bedöma dem från foton.

Slutsatsen forskarna drar om att ett vackert utseende är gynnsamt (vilket är känt sedan tidigare och vilka faktorer som inverkar) är säkert i sig riktig men menar jag ofullständigt och beroende på hur den uppföljande studien görs kan det resultatet bli mer intressant:

"The paper is an 'interesting and innovative study,' writes Panu Poutvaara, an economist at the University of Helsinki who also studies the influences of candidate appearances, responding to questions by e-mail. In Poutvaara’s view, by helping to confirm the general connection between good looks and ballot-box success, the study paves the way for future research that should address precisely why voters favor good-looking candidates: 'Is it because voters either enjoy watching good-looking politicians on TV, or think that they are better in social interactions?'"

Orsaken är att även om jag inte tvivlar på att ett gott utseende är gynnsamt i ögonblicket tvivlar jag på att detta ger det direkta värdet vid valresultaten där jag också bl.a. från den här studien kan se att bromsande faktorer bl.a. finns för kvinnor.

Tydligare kroppsspråk kan vara associerat med vackert utseende

En annan möjlig förklaring som är mycket mer intressant om den skulle visa sig gälla är att:

• Vackra personer bemöts lättare i ögonblicket sedan de är små.
• De gör att i någon mening kanske bättre tränas på kroppsspråk.
• Där vi får situationen att ett vackert utseende är korrelerat med ett vältränat kroppsspråk.

Kroppsspråk för att uttrycka språkets "färg" d.v.s. förstärkande känslor ("Jag är hemskt upprörd hur X under prioriterar bla bla") liksom mer icke-kontextuella känslor ("Ni kan lita på mig - Jag är en enkel man - En av er.") utanför vad man säger är kraftfullt p.s.s. som ett antal andra "språk" vi kan använda för samma sak (musik, färger, storlek, konst m.m.). För en politiker i dagens visuella samhälle skulle det helt säkert vara mycket kraftfull.

Ett sätt att göra den uppföljande studien på

Här skulle man därför vilja att snarare än att man direkt identifierar vad väljaren reagerar på som tilltalande ta reda på om politiker de reagerar tilltalande på utifrån utseende också har ett tydligare kroppsspråk.

Vidare hur stor ev. skillnad i deras valresultat är för inte lika symmetriska politiker som har lika bra kroppsspråk (om jag nu har rätt i att dom har bättre kroppsspråk).

Om jag får önska det här eller jämförbart någon annanstans?

Svenska politiker med makt har fint kroppsspråk

Det är min erfarenhet av att ha studerat detta mindre formellt i Sverige att det tycks vara fallet att ett gott kroppspråk har betydelse. I Sverige gäller t.ex. att alla "högt upp" (partiledare eller personer partierna låter vara synliga respektive alla viktiga personer i regeringen) har ett fint kroppspråk.

Vad de är sämre på med ett fåtal undantag är oskickliga på att välja vad de uttrycker respektive synkronisera det med vad de säger.

Partledare Sahlin har tydligt kroppsspråk men behöver bli bättre

Partledare Sahlin har t.ex. ett bra kroppsspråk men tenderar irrationellt till att använda det för att uttrycka en surhet och besserwisser-altitud.

Foto: Bengt Nyman Licens: CC by 2.0

Ibland talr hon närmast som irriterat med kroppen samtidigt som hon låter sin röst tala sakta med reducerad känsla som om hon förklarar något för barn. Det motreaktion hos dom som inte håller med, tråkar ut de som håller med henne och ger ett intryck av att hon är "långsam" för dom som inte har en bestämd åsikt.

Oavsett vad hon säger i övrigt är detta ett starkare budskap därför hennes röst bär väldigt lite känsla. Detta kan vara en viktig (av givetvis flera sådana) till varför Socialdemokraterna haft problem sedan hon tillträdde.

Statsminister Reinfeldt kan ha övat kroppsspråk

Statsminister Reinfeldt är på samma sätt skicklig på detta och en av få som klarar att växla det så att det passar sammanhang. Bäst är han på att visa medlidande och att han bryr sig. Samt vad han är mer känd för uttrycka ett lugnt förtroende där vi känner att vi inte behöver oroa oss för att han ska springa iväg och göra en massa kortsiktiga ogenomtänkta åtgärder bara för att det stormar lite.

En spekulation är att Statsminister Reinfeldt vid något tillfälle under karriären övade upp sitt kroppsspråk (kanske själv). Det är vad alla politiker och personer i övrigt där direkt kommunikation med kroppen har betydelse därför att det hjälper till med att göra det tydligt vad man säger och minskar risken för missuppfattningar.